Både Sverige och Danmark motsatte sig EU-kommissionens förslag om ett minimilöndirektiv när det presenterades 2020. De menade att lagstiftningen tydligt inkräktade på den nationella arbetsrätten och modellen där löner regleras genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och kollektivavtal.

Sverige och Danmark blev de enda EU-medlemsländerna som röstade nej i ministerrådet, men direktivet klubbades ändå igenom. 2023 valde därför Danmark att ta kampen mot minimilöner ett steg längre. De överklagade direktivet, med stöd av Sverige, till EU-domstolen. Ett stort rättsfall inleddes för att besvara frågan om EU hade trampat över sina befogenheter.

Förhoppningen från Danmark och Sveriges sida var att EU-domstolen helt och hållet skulle ogiltigförklara lagstiftningen. På tisdagsmorgonen kom det slutgiltiga beskedet. EU-domstolen har beslutat att delar av lagen kommer att upphävas, men i det stora hela står minimilönedirektivet fast. 

Splittrade reaktioner

På Instagram beskriver Sverigedemokraternas Charlie Weimers beslutet som en ”historisk seger för Danmark och Sverige” och ”en konstitutionell käftsmäll mot EU:s maktövertramp och ett historiskt utslag vi nästan aldrig sett tidigare”. 

Socialdemokraternas Johan Danielsson håller med om att det är ett positivt steg och kallar utslaget ”viktigt för vår svenska arbetsmarknadsmodell”. LO ser det som ”bra och välkommet”.

Även från regeringshåll är tongångarna positiva. Arbetsmarknadsminister Johan Britz skriver i ett pressmeddelande att regeringen "är försiktigt positiv till dagens besked som visar att det finns gränser för hur EU kan lägga sig i lönebildningen i den svenska modellen. Men det bästa hade varit att hela direktivet ogiltigförklarades".

De svenska reaktionerna skiljer sig tydligt från andra nordiska röster, däribland Dansk Folkepartis EU-topp Anders Vistisen. Vistisen beskriver domstolsbeskedet som en stor förlust för både Sverige och Danmark.

”Det är en bankruttförklaring. Inte bara för den danska modellen, utan för hela idén om nationellt självbestämmande inom EU. Detta är inte en dansk seger – det är ett nederlag förklätt som en paus. En tillfällig vapenvila i en kamp som bara har ett mål: att flytta mer makt från Köpenhamn till Bryssel”, skriver han på X.

Ingen större skillnad

I uttalandet ogiltigförklarar domstolen två stycken i lagstiftningstexten. Det gäller en text som garanterar löneökning vid indexerade minimilöner. Och ett stycke om vilka kriterier som en medlemsstat måste ta hänsyn till när de sätter minimilön.

Dessa två delar kommer nu tas bort från direktivet och EU får inte lagstifta om sådana löneregler i framtiden. Men eftersom Sverige inte har ett system med minimilöner berörs Sverige inte över huvud taget av dagens domstolsbesked. Dessutom kommer minimilönedirektivet i stora drag behållas.

I praktiken måste EU nu backa ett steg från medlemsstaternas arbetsmarknadspolitik. Det är en mindre vinst för Sverige, men långt ifrån Sveriges förhoppning att helt riva upp lagstiftningen.