Ekonomi.

2021-02-25 18:39
  • ”I de nordiska länderna har lantbruk inte varit så hett, vi har tagit matproduktionen för given. Men det håller på att förändras och det är väldigt bra för den fattiga världen”, säger Marie Haga, vice ordförande för FN:s byrå för jordbruksutveckling. Bild: Kyrre Lien
    ”I de nordiska länderna har lantbruk inte varit så hett, vi har tagit matproduktionen för given. Men det håller på att förändras och det är väldigt bra för den fattiga världen”, säger Marie Haga, vice ordförande för FN:s byrå för jordbruksutveckling.
  • Hälften av världens matvaror produceras av fattiga småbönder och de var redan hårt prövade av klimatförändringarna. Nu när coronapandemin härjar är läget för dem värre än någonsin.
    Hälften av världens matvaror produceras av fattiga småbönder och de var redan hårt prövade av klimatförändringarna. Nu när coronapandemin härjar är läget för dem värre än någonsin.
Puffetikett
Dagens ETC

FN-toppen: När världen krisar tar de fattigaste smällen

Under pandemiåret, när många samhällen tvingas stänga ner, har bönder runt om i världen inte fått tillgång till sin mark eller fått sina produkter levererade. Nu har produktionen stannat av och världens matförsörjning hotas inte bara av corona utan också av klimatförändringarna

”Det är bokstavligt talat en dödlig cocktail”, säger Marie Haga, vice ordförande för FN:s byrå för jordbruksutveckling, Ifad.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Vi märker det inte inte här i Sverige, när vi handlar i våra matbutiker, men den globala matproduktionen är i fara. Hälften av världens matvaror produceras av fattiga småbönder och de var redan hårt prövade av klimatförändringarna. Nu när coronapandemin härjar är läget för dem värre än någonsin. När samhällen har stängt ner har de inte kunnat köpa utsäde och konstgödsel och till slut har produktionen stannat av.

– Det här är dramatiskt för världens småbönder men det är också dramatiskt för matproduktionen. Matproduktionen är global och vi är alla beroende av den. Så även om vi märker bara lite av det här i de nordiska länderna så har det potential att bli förödande för hela världen, säger Marie Haga.

Marie Haga är en före detta norsk toppolitiker som nu sysslar med jordbruksstöd och fattigdomsbekämpning som vice ordförande på FN-organisationen Ifad.

De fattigaste får ta smällen

Marie Haga skulle vilja se en större förståelse för att den mat vi äter i den västliga delen av världen faktiskt produceras av några av de fattigaste i världen.

– När världen krisar är det de fattigaste som tar den största smällen. Det ser vi när det gäller covid och vi ser det när det gäller tillgången på vacciner. Det kommer ta lång tid innan de fattigaste på landsbygden har fått vaccin. Men när det gäller sjukdomar som covid så är ingen av oss trygg förrän alla är trygga.

FN-organisationen Ifad stöttar fattiga jordbrukare på landsbygden i nästan 100 länder. För några veckor sedan blev det klart att Sverige ökar sitt stöd till Ifad med 800 miljoner kronor. En ökning med 60 procent. Och många andra länder har också ökat sitt stöd till organisationen markant.

Marie Haga tror att länderna börjar förstå kopplingen mellan ett mer hållbart jordbruk och tryggare livsmedelsförsörjning.

– Lantbruk i ett utvecklingsperspektiv har inte haft den uppmärksamheten som den borde ha. I de nordiska länderna har lantbruk inte varit så hett, vi har tagit matproduktionen för given. Men det håller på att förändras och det är väldigt bra för den fattiga världen.

Det handlar också om att vi snart kan stå inför en matkris. Chefen för FN-organet World Food Program gick för ett par veckor ut och varnade för en hungerpandemi i spåren av covidpandemin. Medan World Food Program kommer med akut humanitärt stöd vid kriser är det Ifad som står för det mer långsiktiga stödet till mestadels fattiga jordbrukare.

Dålig tillgång till medicin

De som arbetar med småjordbruk lever ofta under extremt knappa förhållanden.

– De har dålig tillgång till medicinsk behandling. De har inte tillgång till rent vatten,

munskydd och de mest elementära sakerna. Det som överraskar många är att 80 procent av de fattigaste i världen bor på landsbygden och 63 procent av dessa tjänar sitt levebröd på lantbruk, berättar Marie Haga.

Marie Haga tycker att trots FN:s utvecklingsmål så går utvecklingen åt fel håll när det gäller fattigdom. Och värst drabbade är länderna söder om Saharaöknen dit också många av Ifads projekt är riktade.

Omkring 40 procent av det stöd som Ifad får ska också gå till olika klimatinsatser.

– Vi får hoppas och tro att covid är relativt kortsiktigt. Det är dramatiskt men relativt kortsiktigt. Det vi vet är att klimatförändringarna inte är kortsiktiga.

Marie Haga berättar att biologisk mångfald är en av klimatinsatserna som politiker i Sverige betonat att de tycker är viktiga.

– Förnuftig användning av biologisk mångfald gör att det finns en fantastisk potential att både öka näringsinnehållet i maten och att kunna producera den mer miljövänligt. Det kan reducera sjukdomar och bidra till att vi kan bekämpa de nya sjukdomarna som vi vet kommer som följd av klimatförändringarna, säger hon.

Fler konflikter

Hon menar att det är samspelet mellan klimatförändringarna och covid som gör att situationen nu är så alarmerande för jordbruket.

– Samspelet mellan klimatförändringar, covid och vi måste även lägga till konflikter i världen, är bokstavligt talat en dödlig cocktail.

Konflikterna i världen tycker hon också är viktiga att ha med i ekvationen eftersom 60 procent av de fattigaste idag lever i konfliktområden. Klimatförändringarna och konflikterna hör ihop och eldas på ytterligare av covid.

Marie Haga menar att om man inte kommer till rätta med den här dödliga cocktailen så kommer det obönhörligen innebära att migrationen ökar, att det blir mer press på ländernas gränser och att det sin tur leder till att konflikterna ökar ytterligare.

Ifada

Ifad, Internationella jordbruksutvecklingsfonden, är en FN-
organisation som är en av världens största multilaterala finansiärer av jordbruk och landsbygdsutveckling.

Fokus för organisationen är de fattigaste i de mest utsatta landsbygdsområdena i nästan 100 länder.

Sverige beslutade att stötta Ifad med 800 miljoner kronor.

Peter Eriksson, ministern för internationellt utvecklingssamarbete, uttalade sig och sa att ”Sverige är fortsatt en stark supporter i det viktiga arbete som Ifad gör för att utrota fattigdom och stärka hållbara livsmedelssystem”.

Många andra länder har också markant ökat sitt stöd till Ifad nu under pandemin. Finland och Norge ökade också sitt stöd med 40 procent.

Mellan 2022–2024 är Ifads mål att hjälpa 140 miljoner av världens fattiga jordbrukare.