Ekonomi.

2021-06-09 08:42
  • Nationalekonomerna Daniel Waldenström och Anders Björklund listar i en debattartikel i Dagens Nyheter åtta påståenden i ojämlikhetsdebatten som de anser vara för hårdragna eller till och med saknar vetenskaplig grund.   Bild: Shutterstock
    Nationalekonomerna Daniel Waldenström och Anders Björklund listar i en debattartikel i Dagens Nyheter åtta påståenden i ojämlikhetsdebatten som de anser vara för hårdragna eller till och med saknar vetenskaplig grund.
  • Markus Kallifatides.
    Markus Kallifatides.
Puffetikett
Dagens ETC

Experten: Ojämlikheten i Sverige växer

Debatten om ekonomiska klyftor i Sverige är ”överdriven och ibland direkt felaktig”, anser två nationalekonomer på DN debatt. Men nu får de mothugg från bland annat ekonomen och socialdemokraten Markus Kallifatides.

”Det är ett politiskt utspel från två forskare, inte en kritik av felaktiga fakta.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Allt för dramatiska beskrivningar av den ekonomiska ojämlikheten i Sverige kan leda till förhastade politiska beslut. Det skriver nationalekonomerna Daniel Waldenström och Anders Björklund på Dagens Nyheters debattsida. Forskarna listar åtta påståenden i debatten om ojämlikhet som de anser är för hårdragna eller i vissa fall saknar grund i forskning. Men de för inte fram några övertygande bevis för sina påståenden, menar Markus Kallifatides, docent vid Handelshögskolan och ordförande för S-föreningen Reformisterna.

– De har invändningar mot vilka ord och begrepp som kritiker använder när de diskuterar skillnader i samhället. Det är ett värdeomdöme och inte en fråga om fakta.

Markus Kallifatides vänder sig emot påståendet att ojämlikheten överdrivs i debatten.

– Sverige har i mina ögon en betydande ojämlikhet som också växer.

Men de har väl ändå rätt i att Sverige fortfarande tillhör gruppen länder med minst inkomstspridning i världen?

– Jo, det är ingen som påstår något annat. Det liknar en halmgubbe när de inte ens kan ge ett exempel på någon som påstått detta.

Under punkt fyra i debattartikeln vänder sig forskarna emot beskrivningar av att inkomstskillnaderna ”ökar” och att ökningen ”skenar”. Men de nämner inte den omfattande studie som gjorts av OECD:s ekonomer. Från 1985 och fram till mitten av 2010-talet ökade den ekonomiska ojämlikheten mest i Sverige, jämfört med alla andra OECD-länder. Det är en stor brist att den studien inte alls nämns i DN-artikeln, anser LO-ekonomen Anna Almqvist.

– De låtsas som om vi inte haft en ökning av ojämlikheten i Sverige de senaste decennierna.

Tillbaka till 1940-talet

Punkt sex i Waldenström och Björklunds artikel ifrågasätter att ”Sverige är tillbaka på 1940-talets ojämlikhetsnivå.” Uttalandet som forskarna hämtat ur Katalysboken ”Klass i Sverige” kallar de ”häpnadsväckande”. Anna Almqvist poängterar att hon inte är insatt i detalj vad som ligger till grund för tanke­smedjan Katalys påstående.

– Men om vi tittar mer specifikt på den rikaste procentens andel av alla inkomster så är de idag på samma nivå som under 1900-talets första hälft.

Det stämmer att levnadsstandarden har ökat kraftigt i Sverige de senaste halvseklet. Även de lägre inkomstgrupperna har ökat sina inkomster, men Anna Almqvist har en annan syn på hur det ökade välståndet bör fördelas.

– De i toppen har fått mycket större del. Inkomsterna har ökat mycket långsammare i de lägsta inkomstskikten. Det anser jag är ett problem för individerna men också för samhället. Den synen har inte de två forskarna.

OECD: Klyftorna ökar snabbast i Sverige

I en ofta citerad studie från 2015 undersökte OECD-­ekonomerna ojämlikhetens utveckling i Sverige. Studien visar att vi under 1980-­talet utmärkte oss som det land med bland de mest jämlikt fördelade inkomsterna i världen. Men detta ändrades snabbt. Mellan 1985 och 2010-talet ökade ojämlikheten snabbast i Sverige jämfört med alla andra OECD-länder. I genomsnitt ökade Gini-­koefficienten med 2 procent­enheter men i Sverige var ökningen 8 procentenheter.