Får det vara en liten toalett i plast som skjuter ut en plastbajskorv? Familjespelet ”Flying poop game – Vem fångar det flygande bajset?” kan bli ditt för 399 kronor. För dyrt? Idag är din turdag. För bara 161 kronor kan du beställa exakt samma vara från en kinesisk lågprisjätte.
Den som erbjuder bajsspelet för det dyrare priset är ”Min lilla sötnos”, en nätbutik som enligt egen uppgift specialiserar sig på ”roliga och pedagogiska leksaker”. Företaget, som har anmälts till Konsumentverket 31 gånger i år, sysslar av allt att döma med så kallad dropshipping. Det innebär att sälja varor via nätet utan att ha ett eget lager. Istället beställer bolaget produkterna direkt från en billig leverantör utomlands, och stoppar mellanskillnaden i egen ficka.
Icke utrotningshotad plast
Butiksägarnas passion för leksaker började när de väntade sitt första barn, går att läsa under ”om oss” på Min lilla sötnos hemsida. Hållbarhet stod högt på prioritetsordningen, och därför valde man att sälja varor med ”lång livslängd”, tillverkade av ”trämaterial från icke utrotningshotade arter”. Påhittade personliga berättelser av den här typen finns ofta – men inte alltid – på dropshippingsajter.
På hemsidan finns också en lång rad femstjärniga betyg, synbarligen från kunder som recenserat Min lilla sötnos på konsumentföretaget Trustpilot. Går man däremot in på Trustpilots hemsida får företaget i snitt 2,4, vilket värderas som ett ”dåligt” betyg. 41 procent av recensenterna har gett lägsta möjliga poäng.
Flera kunder vittnar om att de fått något annat än de beställde, att produkterna har dålig kvalitet, att företaget är svårt att kontakta, att returer kostar lika mycket som varorna, samt att Min lilla sötnos hotat med Kronofogden trots att produkter uteblivit.
1 000 kronor för retur
Den 45-årige musikläraren Hakan råkade ut för en dropshippingbluff när han handlade på janssonsmode.se. Han köpte vad han trodde skulle vara en jacka i äkta läder och ett par skor. 1 500 kronor totalt. När kläderna kom fram såg han att det var billiga plastprodukter från Kina.
– Jag skrev direkt till dem att jag inte ville ha dem.
Men att skicka tillbaka varorna skulle kosta honom 1 000 kronor, svarade Janssons mode. Hakan försökte att bestrida det, men utan framgång.
– Jag tror att det var AI som svarade, det var jättekonstig svenska.
Till slut sa de att han kunde få tillbaka 30 procent av kostnaden. Han förhandlade upp erbjudandet till 50 procent och uppgav sitt kontonummer. Pengarna skulle han få inom två dagar, skrev Janssons mode. Två månader och 60–70 mejl senare har Hakan inte sett skymten av några pengar. Och nu har han gett upp.
– Jag känner mig så jävla dum. Jag brukar inte gå på sådana saker. Men jag hade inte räknat med hur lätt det är att bygga upp en trovärdig webbsida med AI.
Mörkar ursprungslandet
Det är inte ovanligt att dropshippingsajter hävdar att deras varor är ekologiska, handgjorda, av hög kvalitet, och/eller framställda i Skandinavien. I själva verket rör det sig alltså om massproducerat skräp från låglöneländer.
– Många företag som använder den här affärsmodellen vill inte berätta varifrån produkterna egentligen kommer. Därför känner många kunder sig lurade när de har handlat från ett svenskt eller europeiskt företag, och så skickas varorna från Asien, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
Dropshipping är i sig inte olagligt. Problemet är att marknadsföringen ofta är oärlig, menar han.
Returrättens regler
Så vad gör du om du har blivit lurad?
Lagen ger dig rätt att skicka tillbaka varan enligt två principer.
Dels finns ångerrätten, som gäller för majoriteten produkter som man köper på nätet. Den kan du nyttja utan att det behöver vara något fel på produkten, men då kan du själv behöva stå för returen.
Dels kan du reklamera varan om den exempelvis är trasig eller av en sämre kvalitet än utlovat. Då ska det vara kostnadsfritt att returnera.
Man kan också chatta eller mejla med Konsumentverket, eller med en konsumentvägledare i kommunen man bor. Även på Konsumentverkets hemsida finns mycket information att hämta.
– Och så uppskattar vi om man anmäler till Konsumentverket, så vi vet vart vi ska rikta vår blick, lägger Henric Jonsson till.
Swish och Klarna duckar ansvar
Dagens ETC har hört av sig till Min lilla sötnos och flera andra företag som nämns nedan. Ingen av dem har återkommit. Flera av dem saknar postadress, telefonnummer eller fungerande mejladress. Just detta är något att hålla utkik för, eftersom det är typiskt för blufföretag, enligt Konsumentverket.
På Min lilla sötnos och minst två av de misstänkta sajter som listas nedan går det att betala med Klarna. Joel Hedin, kommunikatör på Klarna, vill inte recensera enskilda butiker. Men han skriver att Klarna ”både ställer höga kvalitetskrav på handlare och skyddar konsumenter genom Klarnas köparskydd som följer med varje köp”.
På Lindberg modehus går det att betala med Swish, som hänvisar Dagens ETC till bankerna: ”Swish-tjänsten erbjuds av bankerna till såväl privatpersoner som företag. Det är bankerna som ansvarar för processer kring till exempel kundkännedom och affärsrelation med företag och privatpersoner.”