Ekonomi.

2016-04-29 10:00
Stenbecksfärens trotjänare Hans-Holger Albrecht  lämnade självmant vd-jobbet i Millicom – för det fick han en guldkantad avtackning. Bild: Linus Sundahl-Djerf / SvD / TT
Stenbecksfärens trotjänare Hans-Holger Albrecht lämnade självmant vd-jobbet i Millicom – för det fick han en guldkantad avtackning.

De rikaste drar ifrån

Hans-Holger Albrecht fick 23 miljoner kronor i avgångsvederlag – mer än vad många tjänar på en hel livstid. Och han är långt ifrån ensam om det. Bonusarna till näringslivets toppar blir allt större. Tillsammans med höga löner och rejäla kapitalinkomster gör det att de rikaste drar ifrån.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Under 18 år befann sig Hans-Holger Albrecht i toppen av Stenbecksfären. De tre sista åren som vd för teleoperatören Millicom. Då hade han jobbat sig upp till lön högre än vad de flesta lyckas arbeta ihop under en hel livstid. 2013 fick han till exempel en total ersättning på över 50 miljoner kronor, enligt Dagens Industri. Nyligen blev det känt att han dessutom fick ett ordentligt avgångsvederlag i samband med att han lämnade bolaget i början av 2015 – ungefär 23 miljoner kronor. En förmån som dock inte är unik. Anders Nyrén fick till exempel drygt 32 miljoner kronor när han slutade som vd för Industrivärden förra året.

– Näringslivstopparnas löner ökar år för år, men ännu mer ökar deras övriga inkomster, som bonusar, avgångsvederlag och kapitalinkomster, säger Jeanette Bergström, ekonom på LO.


Tröttnat på att spara dina pengar hos giriga banker som tar ut miljardvinster?

Spara dina pengar i ETC Sol och låt pengarna göra nytta för klimatet!


LO:s årliga rapport om maktelitens inkomster visar att de i år är större än någonsin. I snitt hade de 50 storföretags-vd:ar som rapporten omfattar en inkomst på drygt 18,4 miljoner kronor 2014. Det är nästan 54 gånger så mycket som en genomsnittlig industriarbetarlön, och 60 gånger så mycket som vad en undersköterska tjänar.

– Klyftorna mellan industriarbetarnas inkomster, som vi jämför med, och maktelitens är större än någonsin. Det är tydligt att de som har de högsta lönerna blir allt rikare, lönerna är så höga att de inte kan göra sig av med pengarna, deras kapital växer och med det deras inkomster, säger Jeanette Bergström.

Arbetslöshet spelar roll

En rapport från OECD från förra året bekräftar LO:s bild: inkomstklyftorna växer i Sverige, och det mer än i något annat OECD-land. Enligt Jesper Roine, nationalekonom vid Handelshögskolan i Stockholm som har forskat om just inkomstfördelning, beror de växande klyftorna dock inte främst på att lönespridningen har ökat. Istället handlar det om kapitalinkomsterna.

– De har ökat för dem som befinner sig i toppen, samtidigt som även en högre arbetslöshet har spelat roll. Skillnaderna har blivit större mellan dem som har en inkomst från ett arbete, och dem som inte har det.

Hur börsbolagens utdelningar, bonusar och avgångsvederlag bidragit till de ökade kapitalinkomsterna menar han är ganska svårt att veta.

– Det är svårt att skilja på de kapitalinkomster som är kopplade till någons jobb, och de som inte är det, som till exempel kapital som kommer från en bostadsförsäljning, säger han.

Men att en liten grupp sitter på en allt större del av de totala tillgångarna menar han samtidigt är en utveckling som inte bör förvåna någon.

– Personerna som befinner sig i den absoluta lönetoppen är ofta samma som på olika sätt har de högsta kapitalinkomsterna. Det gör att de drar ifrån ännu mer, säger Jesper Roine.

Skattereformer gynnar rika

Många menar också att det svenska skattesystemet bidrar till att de som redan har mycket lätt kan få mer. Sedan 2004 har en mängd reformer underlättat för den som sitter på kapital. Förmögenhetsskatten har försvunnit, liksom fastighetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten. Den nuvarande regeringen har än så länge inte sagt att de vill återinföra någon av skatterna, men de har en uttalad ambition att minska klyftorna. Bland annat genom att höja taket i a-kassan och minska jobbskatteavdraget för dem som tjänar mycket. Erik Hegelund, doktorand i ekonomisk historia, är dock inte säker på att det kommer göra någon större skillnad.

– Visst kan högre skatt på de högsta inkomsterna ha viss effekt, men det verkar inte vara någon mirakelkur för minskande klyftor. En faktor som jag tror är underskattad är arbetslösheten. Huruvida folk har arbete eller inte har enorm betydelse, säger han.

Både han och Jesper Roine menar att högre skatt på kapitalinkomster skulle kunna spela roll. De senaste 30 åren har allt större del av de totala tillgångarna gått till kapitalägare, och mindre till löner. En relation som kan hänga ihop.

– Är arbetslösheten generellt låg har löntagarna mer makt. Detta skulle, åtminstone teoretiskt, kunna medföra att löntagarna får en större andel av kakan, att löneandelen ökar och att kapitalandelen minskar som andel av totalinkomsterna. Därigenom kanske låg arbetslöshet också kan bidra till mindre inkomstklyftor, säger Erik Hegelund.

Läs vidare på nästa sida: Hela listan: De rikaste som blir ännu rikare

Skattesänkningar sedan 2004

Fastighetsskatten avskaffades 2008, det har lett till förlorade inkomster för staten på mellan 77 och 105 miljarder kronor enligt beräkningar från Socialdemokratiska ekonomklubben.

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007, tioårsperioden innan dess genererade skatten drygt 58 miljarder kronor till statskassan.

Arvskatten och gåvoskatten avskaffades i december 2004. Under 2004 gav de tillsammans cirka 2,6 miljarder i skatte-intäkter.

Jobbskatteavdraget. Har införts i flera steg sedan 2007. Innebär minskade intäkter på drygt 100 miljarder per år, enligt regeringens egna beräkningar

Total förlust per år: cirka 120 miljarder kronor.