Vad kostar höjd pension?

Det verkar dyrt att höja våra pensioner. Men det är det inte.

Det är dyrt att höja pensionen! säger borgerliga ekonomer. Men det är för att de bara räknar utgiften. Inte inkomsten.

Om en pensionär får 1 000 kronor i höjd pension kostar det först 1 000 kronor. Men sedan betalar pensionären skatt på minst 300 kronor per år. Dessutom kommer pensionären inte att spara pengarna, de kommer användas till bättre mat, mera resor eller kanske ombyggnad av sommarhuset.

Allt detta skapar fler jobb – vilket i sin tur skapar mer skatteinkomster. Dessutom ger pensionärens egen konsumtion direkt en momsinkomst för staten på 25 procent.

Betalar man ut 1 000 kronor kommer helt enkelt majoriteten av dem tillbaka till staten.

Det som verkar dyrt blir då betydligt mer överkomligt. Och utjämnar i samhället.

Bromsen missbrukas av politikerna

Det handlar inte om att ta ansvar. Det handlar om att slippa diskutera pensionernas storlek.

Broms är ett begrepp för att pensionen ska bromsas, det vill säga sänkas, när man anar att det saknas pengar i pensionssystemet. Rättare sagt: att det eventuellt kommer att saknas pengar framöver.

För att mota det ska då pensionerna sänkas något eller några år.

Problemet är att det här beror helt på att man inte får höja intäkterna till systemet. Bromsen ska automatiskt slå till om tillväxten är låg (om vi har börskrascher eller andra kriser).

Bromsen är alltså ett sätt för politiken att slippa diskutera pensionernas storlek inför medborgarna. Det som sker, sker ”automatiskt”.

Men självklart kan bromsen påverkas genom skatte­höjningar eller annan omfördelning i samhället.

Bromsen var tänkt att fungera bara vid riktigt stora kriser. Nu har den slagit till lite då och då vilket ökat otryggheten i systemet. Pensionsgruppen har därför diskuterat en ”ny broms” som ska slå till litegrann, inte lika kraftigt som hittills.

Men fortfarande är idén densamma. Bromsen finns för att inkomsterna till pensionerna inte ska få diskuteras.

Pension kommer från skatt – inte från sparande

Det du betalar in till statens olika fonder har väldigt liten del i pen­sionsutbetalningarna. Det är skatt på ditt arbete som styr.

De flesta människor tror att pension är något som vi får från sparande under våra aktiva år. En pensionsavgift på lönen läggs åt sidan för att sedan, efter 65 år, förvandlas till månatlig pension.

I själva verket är det skatter idag som betalar pension­ärerna idag.

De som jobbar idag måste betala för de som slutat jobba, liksom dagens pensionärer betalade för sina föräldrar (och för de barn som idag är vuxna och jobbar). Det finns ingen kassakista pengarna hämtas ifrån, det är från dagens jobb och skatten på det som pengarna kommer.

Det är alltså en omfördelning som sker varje månad – från den arbetande till den som arbetat klart.

De pengar som en arbetande betalar in till statens olika fonder har nämligen väldigt liten del i pensionsutbetalningarna. Istället är det skatt på arbetet idag som styr.

Om skatten är för låg blir det svårt att betala pensioner i takt med konsumentprisernas förändring.

Det är därför 49 procent av de kvinnor som går i pension idag hamnar under fattigdomsstrecket. Det betyder att man har garantipension, själva den statliga pensionen och den har pressats tillbaka för att istället ersättas med mer börsspekulation via PPM-systemet.

Idag är alla som tjänar under 10 800 kronor per månad fattiga i Sverige.

Att hälften av äldre kvinnor hamnar där är en politisk skandal man vetat om sedan systemet gjordes om.

Mer än var tredje kvinna deltidsarbetar idag. Även heltidsarbetande har lägre lön. Totalt är kvinnors inkomst 86 procent av männens lön. När Folksams Trygghetsspanare tittade på inkomstutjämningen såg man att den förbättrades med 0,1 procent per år. I den här takten får vi jämställda löner om 150 år. Kvinnors pensioner blir då jämställda först år 2210.

Ett enkelt sätt att idag bryta fattigdomsfällan är att kraftigt höja garantipensionen.

Det finns nämligen ingen fond i världen som klarar av det som en skatt klarar vad gäller omfördelning.

Vad säger det orangea kuvertet?

Varje år skickas 6,7 miljoner kuvert ut till svenska folket. Tillhör du dem som kastar – ja, då slipper du desinformation, menar Johan Ehrenberg.

De flesta människor som får det orangea kuvertet och är under 40 år brukar öppna det, läsa försiktigt och sedan slänga det snabbt. För att man inte förstår påståendet om att man skulle ha ”tjänat in” X kronor och därmed ha rätt till några tusen i pension.

Det gör de alldeles rätt i.

Det orangea kuvertet är nämligen en desinformation. Av två skäl.

Dels bygger det på an matematisk modell där skatter och antalet arbetande inte finns med. Istället räknar man utifrån en viss tillväxt i ekonomin. Ofta två procent. Men två procent ökad ekonomi säger inget om vilken pension du får om 30 år.

Om tillväxten handlar om börsrusningar och hög belåning, dyra bostäder och höga bolagsvinster, ja, då blir din pension lägre.

Om tillväxten istället handlar om ökad produktion, forskning som skapat rikedom och många fler som kan jobba med bra lön, ja, då kommer din pension bli högre.

Det har ingen betydelse om tillväxten är enorm om den inte resulterar i fler jobb och ökade skatteintäkt.

Det som idag skiljer fattigpensionären från en normal pensionär är om man jobbat med kollektivavtal och har avtalspension eller tjänstepension. (LO-förbund har avtalspension. ­Tjänstemannaförbund har tjänstepension.)

De här pensionerna är avtalsgrundade och utgör ofta en tredjedel av din slutliga pension.

Att de inte är med i de orangea kuverten, medan PPM-fonderna är det, betyder att de flesta som läser tolkar det som att man måste börja ”spara” för att få ut pension.

Det vill säga, satsa på någon privat bankfond.

De orangea kuverten är ångest för många och felaktig information för betydligt fler. De gör varken nytta eller skapar bättre pensionsdiskussion. De bara syftar till ökat privat sparande.

Så mycket dyrare är dagens system

• Det har blivit dyrare att bli pensionär. När försäkringsexperten och aktuarien Ellis Wohlner tittade på dagens system och jämförde med det förra blev bilden tydlig. Siffrorna gäller sista året med gamla systemet kontra 2006 då det nya systemet stabiliserats.

• Allt har blivit dyrare. Försäkringskassan och Skatteverkets administration har fördubblats. AP-fondernas placeringskostnader har sexdubblats. Det nya PPM-systemet kostar nästan en halv miljard per år att hantera och ovanpå det kommer avgifterna du betalar till fonderna.

• Tillsammans har det nya systemet lett till att ungefär tre miljarder per år flyttats från möjlig pension till banker och administration. Det är bankerna och deras fondbolag som tjänar dessa pengar på avgifter och placeringar. Det blir inte mer pension av det här. Men mer vinst hos banken.

Hur ska din pension växa?

Den tanken kommer samtidigt som kuvertet. Men här är en jämförelse som visar att det din pension faktiskt inte beror på avkastning.

Låt oss för en stund titta på vad som ger mest för framtidens pensionärer.

Diskussionen idag skrämmer många genom att försöka berätta för att man ska slåss om låga avgifter och bra placeringar.

Det är inget fel på låga avgifter. Men sanningen bakom pensionen handlar om något helt annat.

Nämligen om samhället växer eller inte. Om det blir mer jobb, mer produktion och mer miljö och klimatsmart energi.

Vi gör en enkel bild över hur en människa som nu är 25 ska tänka kommande 40 år. Vad ger mest?

Vi låter personen placera i tre olika fonder. En som står stilla varje år. En som ger två procent i avkastning varje år. Och en som ger fyra procent.

Skillnaden mellan dessa tre är förvisso synlig. Titta på de tre staplarna till vänster i bild. Där får den kommande pensionärer 11 600 kronor i månaden i pension om fonden står still, men tillväxten i samhället varit en procent

Om hen valt bästa fonden blir det istället 13 500 kronor per månad. Valet av fond betyder alltså 1 900 kronor per månad i exemplet.

Men jämför sedan med skillnaden mellan en procent och två procent tillväxt i hela samhället. Plötsligt förvandlas en liten pension på 11 600 kronor till 17 900 kronor. Trots att fonden har 0 i avkastning.

Det viktigaste för en framtida pensionär är alltså att samhällets ekonomi växer. Den fråga man ska ställa sig är därför denna: Kommer samhället växa mer om våra pensionspengar placeras på börser jorden runt och försöker spekulera sig fram till hög avkastning? Eller kommer samhället växa mer om våra pensionspengar placeras i investeringar i klimatomställning, energi, infrastruktur och forskning i Sverige?

Det är inte pensionsfonden som ger dig pension. Det är samhällets samlade utveckling.

De två grupperna av staplar visar pen­sionen i månaden vid olika tillväxttakter i ekonomin. Inom varje grupp visas pensionen vid olika årlig ökning av premie­fondernas värde. Källa: www.pension.nu.

De bästa pensionstipsen:

1. Vill du höja din pension och samtidigt minska din ångest så är det politiken du ska påverka. Inte försöka spara själv. Om du har arbete och därmed tvingas spara i PPM-systemet är det enklaste att inte välja alls. Då hamnar dina pengar hos Sjunde AP-fonden som är den fond som inte får gå med vinst. Alla pengar går till spararna.
2. Om du vill säkra din framtid och har råd att spara är det betydligt bättre att satsa på sådant som kan minska dina framtida kostnader. Äger du hus så minska energikostnaden. Investera långsiktigt i egen elproduktion (vind eller sol). Investera i delägande i matproduktion eller annan kooperativ verksamhet som kan minska dina transportkostnader eller boendekostnader framöver.
3. Om du absolut vill spara på banken så välj banker som stöder ny produktion, inte de som spekulerar på börser.
4. Men den viktigaste tryggheten för framtiden är en politik som omfördelar mer mellan de som har och de som inte har i samhället.