Därför blir Schweiz storägare i Apple

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Riksbankernas uppgift är egentligen att sköta valutan, utöver det kan Riksbankerna också gasa eller bromsa hela ekonomin. Högre räntor bromsar och låga räntor gasar på ekonomin. Vad minusränta gör vet ingen riktigt förutom att det antas vara ett sätt att supergasa. Sedan finanskrisen har riksbankerna på det här sättet hittat på den ena nymodigheten efter den andra. Minusränta och riksbanker som inte bara köper statsskuld utan företagsskuld, och till slut riksbanker som förutom att köpa bankrutta banker och bankrutta fastigheter också köper aktier i stora framgångsrika företag som Apple och Facebook.

Skapar pengar ur luft

Ett av problemen med det är att det förvirrar hela idén med pengar och pengarnas värde. Den schweiziska riksbanken som kan skapa oändliga mängder med franc genom att trycka på några tangenter på laptopen, sätter sig sen ner och köper företag för de pengarna. Var slutar det? världens riksbanker trycker pengar och köper företag och fastigheter och allt som sitter löst på planeten. Slutar det med att riksbankerna äger världen som de köpt för pengar som de gjort själva? Anledningen till att riksbankerna köper aktier i företag som inte är bankrutta och behöver räddas, är däremot inte ett lika stort frågetecken.

Det är viktigt att förstå att ekonomin i dag hålls samman genom att kontrollera ett antal centrala priser. Det första är priset på skuld. Genom att hålla nere räntan blir skulden billig, och för det andra, det blir billigt att göra ny skuld i stor skala – för staterna och för alla andra – vilket numera är nödvändigt för att världen ska fortsätta fungera.

Uppgången dris av återköp

Även priset på aktier är nödvändigt att få upp. I en världsekonomi där det inte längre finns någon ränta har ett antal centrala finansiella aktörer som bankerna, pensionsfonderna och försäkringsbolagen förlorat sin främsta inkomst. En plats där de fortfarande kan tjäna pengar är på en stigande börs. Många pensionsfonder kräver en avkastning på uppemot sju till åtta procent för att gå runt. Utan tillväxt i ekonomin och med superlåga räntor har det faktiskt blivit omöjligt. Utan den värdestegring som går ut att få ut på stigande börser skulle många pensionsfonder gått under för länge sedan. Det samma gäller för bankerna och försäkringsbolagen.

Börsuppgången sedan finanskrisen har drivits framför allt av aktieåterköp. De stora bolagen har kunnat låna pengar nästan gratis för att köpa tillbaka sina egna aktier och trycka upp aktiekurserna. När stora konventionella bolag som oljejätten Exxon och Caterpillar som säljer bulldozers går allt sämre ute i den verkliga ekonomin minskar också till slut deras förmåga att låna nya massor med pengar för att köpa tillbaka sina egna aktier och hålla aktiepriset, aktiepriserna och börserna i allmänhet uppe.

Tech-bolagen vinnare

Nya köpare måste in. Den sista åtgärden i försvaret av världens börser är att riksbankerna nu tvingas köpa aktier själva, och eftersom det hade sett ännu konstigare ut om Exxons aktier rusat i ljuset av förluster och växande skulder, så har de nya vinnarna och börs-loken fått bli tech-bolag som Microsoft och Google.

Hösten 2014 gick luften ur världsekonomin och priserna på energi och råvaror rasade. 2015 krympte världens BNP med 6 procent, enligt Världsbanken. Mellan 2014 och 2015 rasade värdet på världshandeln med en fjärdedel enligt Dutch Bureau for Economic Policy Analysis (CPB). Men hösten 2016 rusade börserna och i USA närmade sig Wall Street det rekordsiffror. Det är därför som Schweiz riksbank köper Apple, Facebook, Amazon, Google, Microsoft, för att få upp priset på aktier så att världens finanser kan hålla ihop ett tag till.