Initierat.

2017-12-19 12:30
”Det är ingen större skillnad på lökar och på digitala pengar. Det gemensamma de har är att de i praktiken inte är värda någonting” skriver Johan Ehrenberg. Bild: Jeff Chiu/AP
”Det är ingen större skillnad på lökar och på digitala pengar. Det gemensamma de har är att de i praktiken inte är värda någonting” skriver Johan Ehrenberg.

Bitcoin är lönsam galenskap

Bitcoin är inte bara det stora pyramidspelet utan också det stora klimatspelet.
Det enda som gör att trafiken kan fortsätta är att energikostnaden är lägre än den enorma pyramidstegring som själva valutan är inne i, skriver Johan Ehrenberg.

Bitcoin har blivit något som även företag, rika och de där spelsugna som vill bli rika satsar allt mer på. Valutan stiger i värde bara genom att fler köper den. Eftersom bitcoin är en valuta där bara en viss mängd kan produceras kan i teorin valutans värde stiga till vad som helst. Å andra sidan kan den sjunka till noll om ingen köper den.

Som en helt digital valuta bestäms värdet av handeln i den, det finns ingen stat som ger ut nya sedlar och ingen bank som skapar nya bitcoins genom att bevilja nya lån.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det betyder å andra sidan att det inte finns någon som garanterar valutan, inga skattebetalare som skyddar pengarna om det blir kris (i grunden är det alltid skattebetalarna som gör att en stat har en säkerhet för de pengar man ger ut).

bitcoin är därmed en valuta utanför statens kontroll men också utanför alla andras kontroll. Bra, säger en del. Farligt, säger andra. Underbart, säger kriminella och skattesmitare. Idiotiskt, säger riksbankerna och börjar diskutera e-valutor i­stället (en e-krona vi alla ska få ha på ett eget konto i Riksbanken).

Men oavsett vad du säger så är bitcoin, liksom andra skapade kryptovalutor, ett pyramidspel där värdet på valutan bara handlar om hur många som lockas att köpa den för vanliga pengar.

Om ingen säljer stiger värdet

Det är viktigt att skilja på bitcoin och tekniken runt valutan, som kallas blockchain. Alltså ett datasystem för att handla i valutan som anses helt säkert.

Den som äger bitcoin äger dock ingenting av själva tekniken. Blockchain är lika skilt från bitcoin som tekniken bakom banker eller betalkort är skiljt från ditt konto. Om du har 1 000 kronor på ditt Mastercard så betyder inte det att du äger 1 000 kronor i Mastercardsystemet som sådant. Om du äger en bitcoin betyder inte det att du äger en del av blockchain.

Den som äger den digitala valutan har alltså ingen säkerhet i att tekniken är uppskattad av banker och andra som idag pratar om att använda samma typ av teknik för att styra andra betalningar.

Det enda som gör att den som äger bitcoin kan handla för dem är alltså inte själva uppfinningens värde, utan bara att andra vill köpa bitcoin.

Det är därför det så ofta uppmanas på sajter och i forum som diskuterar bitcoin att INTE sälja. Om ingen säljer stiger värdet. Snart är alla miljonärer. Och då … Ja, vad händer när alla vill sälja?

Tulpanlökar värda mer än hus

Ett pyramidspel handlar om att varje deltagare tjänar på att fler nya deltagare går in och köper en andel. Men lika viktigt är att de som har information också säljer hela tiden för att bit för bit ta sig ur spelet.

Den som startar pyramidspelet, de första som går in, har alltså chansen att bli vinnarna. De flesta som går in kommer att göra storförluster.

Pyramidspel kan handla om vad som helst. Mest känt är spekulationen i tulpaner i Holland på 1600-talet, den första stora kraschen under kapitalismen.

Tulpanlökar var plötsligt värda mer än ett hus. Nästa år var de värda lika mycket som ingenting. Några blev stormrika. De flesta utfattiga.

Det är ingen större skillnad på lökar och på digitala pengar. Det gemensamma de har är att de i praktiken inte är värda någonting, det är bara om någon är dum nog att köpa dem i tron att de ska bli ännu mer värda som de får ett värde.

Det finns en hake

Men hur är det då med blockchain, eller på svenska blockkedja? Vad gör tekniken? Ett säkert sätt att kryptera och genomföra betalningar, menar allt fler storbanker. Hela finansmarknaden är av naturliga skäl intresserad av att säkert kunna överföra värden eller avtal utan att de kan korrumperas av andra.

Men det finns en hake. Energi.

Att hålla igång handeln, det vill säga överföra bitcoin med dess ”gruvteknik” (du har säkert läst om ”miners” som i stora datacenter tar fram bitcoin) är ett gigantiskt energislöseri. Enligt Bitcoin Energy Consumption Index använder systemet hela 34,4 TWh årligen, vilket gör att bitcoin nästan gör av med lika mycket el som hela Danmark.

Att använda tekniken för världens betalningar är alltså omöjligt, då skulle all el gå till datorer och nät bara för att skicka blockkedjor som verifierar varandra. Många ettor och nollor blir det. Inte ens den största bitcoinnörden kan leva i ett sådant samhälle.

Men hur kan det gå åt så mycket el?

Egentligen är det inte så konstigt. En av Internets stora smutsiga hemligheter är energikonsumtionen. Vi diskuterar gärna energieffektivare datorer eller smartare wi-fi i hemmen, men internet är alla datorer, alla överföringar, alla kylsystem, hela världens surfande och de tunga dataprocesserna bakom.

Om man räknar på en enkel mobiltelefon så drar den ungefär lika mycket el som ett kylskåp via användandet av servrar, mobilnät och wifi. Men då pratar inte en mobil med alla mobiler samtidigt.

En bitcoin-transaktion är däremot utan en central punkt, alla datorer är punkter som kommunicerar (vilket är det som ska göra den säker) och handeln blir en enorm energislukare.

bitcoins företrädare brukar hävda att siffran är överdriven, den kanske ”bara” är hälften så stor men även hälften av Danmarks elkonsumtion är en jätte som dessutom växer mer än flyg och trafik på jorden. Och därmed dess utsläpp.

För el är inte ren runt jorden. Den mesta av världens el kommer från kol, gas och även oljesand (till exempel Estlands el). Och eftersom bitcoins servrar eller ”gruvor” framförallt är förlagda till Kina betyder det mycket smutsig el.

Det stora pyramidspelet blir därmed också det stora klimatspelet, där en meningslös vara för att undvika staters valuta blivit till en gigantisk miljöbov.

Det enda som gör att trafiken kan fortsätta är att energikostnaden är lägre än den enorma pyramidstegring som själva valutan är inne i.

Systemet måste bytas

Men finns det inte andra sätt att räkna fram säkra transaktioner.
Jo, hävdar programmerare, men de systemen är antingen inte färdiga eller inte lika säkra.

Om bitcoin ska överleva måste systemet bytas för att minimera klimatförstörelsen. Världens samlade investeringar i förnybar energi kommer annars inte hinna med att göra sitt jobb – att få bort kol, gas och olja.

Allt kommer att gå åt till ett pyramidspel. Så kanske det är enklare att bara ta bort spelet.

Johan Ehrenberg

Johan Ehrenberg är publicist och ansvarig utgivare för Dagens ETC.

Han har utkommit med ett stort antal böcker, flera skönlitterära och flera om ekonomi.

Den senaste boken, ”Falska minnen”, utkom 2016.