– Det förändrar spelet vi spelar. USA kommer att konkurrera om vår förmåga att producera begåvade arbetare, banbrytande forskning och toppmodern infrastruktur, inte om huruvida vi har lägre skattesatser än Bermuda eller Schweiz, säger hon till Wall Street Journal.
Denna nya politik för högre skatter hänger ihop med president Joe Bidens plan för att reparera USA:s ekonomi som är svårt stukad av pandemin. Biden vill storsatsa på infrastruktur, skapa nya gröna jobb och driva på digitalisering. Räddningsplanen beräknas kosta 2 000 miljarder dollar, närmare 20 000 miljarder kronor, och ska finansieras med en skatteplan i tre delar.
Måste få med sig OECD
För det första vill Biden höja landets bolagsskatt till 28 procent. Skatten kapades av Donald Trump från 35 till nuvarande 21 procent-nivån. Planens andra punkt är att hindra de största multinationella bolagen från att skicka vinsterna till lågskatteländer och istället tvinga dem att betala skatt i de länder där de tjänar sina inkomster. Den tredje och största delen i skatteplanen är införandet av en global minimiskatt för storföretag på minst 21 procent.
För att det ska gå igenom krävs att USA får med sig resten av de 139 medlemsländerna i OECD. Biden är på god väg.
Kollaps för skatteparadisen
Skatteplanen är en ”big fuckin deal” säger den amerikanske superekonomen Gabriel Zucman.
– Om det införs skulle ett sådan internationellt avtal leda till en kollaps för skatteparadisens affärsmodeller. En hög global minimiskatt kan rubba grunden för hela globaliseringen, säger han till Slate.
Zucman får medhåll från ekonomen Markus Kallifatides, docent vid Handelshögskolan och ordförande för S-föreningen Reformisterna.
– Det här förslaget angriper den del av globaliseringen som inneburit att stora kapitalägare har fått fribiljett till att undgå beskattning. De största industriländerna har ett gemensamt intresse av att beskatta de allra rikaste. Det är lovande att Joe Biden nu säger sig vilja göra just det.
Enligt ett uttalande från Vita huset innebär förslaget ”en grundlig förändring av bolagsskattelagen så att den ger incitament för att skapa jobb och investeringar… och säkerställer att stora företag betalar sin beskärda del”. Bidens plan har kritiserats för att de största bolagen ändå kan smita undan skatten. Från svenskt håll finns också farhågor om att storbolag som H&M kommer att börja betala skatt utomlands och därmed minska sina inbetalningar till den svenska statskassan.
Sverige har också sänkt
De västliga ekonomierna har länge tävlat om vem som kan sänka bolagsskatten mest i hopp om att locka till sig storföretag. Sedan millenieskiftet har nivån inom OECD-länderna sjunkit från 28 procent till 20,6 procent. Även Sverige har följt med i utvecklingen. Alliansregeringen sänkte den från 28 till 22 procent och den nuvarande S-ledda regeringen fortsatte på samma spår. I år hamnar den svenska bolagsskatten på 20,6 procent.
Men de stora techjättarna betalar till och med ännu lägre skatt. Enligt färska siffror publicerade i The Guardian betalar Amazon 11,8 procent, Apple 14,4 och Facebook endast 12,2 procent i skatt. Skatterabatterna driver upp aktieägarnas förmögenheter.
Pandemin har inneburit en enorm kapitalförflyttning från botten till toppen. Skattesänkningarna under Trumps presidentskap gynnade de allra rikaste och 2018 blev det första året i modern tid då USA:s miljardärer betalade lägre skatt än arbetarklassen. De 400 rikaste amerikanerna betalade i snitt 20 procent i inkomstskatt vilket var några procent lägre än snittskatten för den fattigaste halvan av befolkningen.
Bidens höjning av bolagsskatten är ett av flera viktiga verktyg för minska den ekonomiska ojämlikheten, säger Kallifatides.
– De största företagen ägs av ett fåtal personer med stora aktieposter. När bolagens vinster inte beskattas hamnar dessa i ägares fickor i form av aktieutdelningar. Dessutom ärvs dessa tillgångar ofta skattefritt. Det blir ett självspelande piano av ojämlikhet.
Lång väg kvar
Flera medlemsstater inom EU ligger idag långt under Bidens föreslagna nivå till exempel Ungern (nio procent) och Irland (12,5 ). Men det finns tecken på att andra tongivande ekonomier är på väg åt samma håll. Frankrike och Tyskland backar Bidens linje och Storbritanniens konservativa regering har aviserat en höjning av bolagsskatten till 2023. Det är första gången det har hänt i landet på nästan 50 år.
– Om USA och Storbritannien vill något på riktigt finns det enorma förutsättningar för att det blir verklighet. Så enkelt är det, säger Kallifatides.
OECD har som mål att ett globalt skatteavtal ska vara klart lagom till att finansministrarna träffas på G20-mötet i italienska Neapel den 22 juli.
