1. ”Den som drabbas av utmattningssyndrom har problem i privatlivet”
Falskt – studier visar snarare att de flesta som drabbas av utmattningssyndrom lever i en stressad situation både privat och på jobbet. Och i de fall där utmattningen beror av antingen det ena eller det andra så är det en majoritet som hänvisar till arbetslivet.
– Personer som har det tufft privat men som arbetar i en bra arbetsmiljö klarar sig i de allra flesta fallen. Arbetet är i princip alltid involverat när det kommer till utmattningssyndrom, säger Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef på Institutet för stressmedicin.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
2. ”Kvinnor stressar upp sig mer än män”
Nja – statistik visar att kvinnor drabbas i högre utsträckning, men vad som ligger bakom detta är mer omdiskuterat. Till exempel visar Arbetsmiljöverkets kartläggning över den psykosociala arbetsmiljön att kvinnor ofta jobbar under sämre och mer osäkra arbetsförhållanden – och det samtidigt som de ofta dessutom tar ett större ansvar i hemmet samt att de kvinnodominerade sektorerna har färre chefer per anställd.
– Det kan lika gärna vara så att de är mer exponerade för stress. Det talas mycket om att kvinnor har högre sårbarhet – men frågan är om det kanske beror på att de också är mer belastade, säger Ingibjörg Jonsdottir.
3. ”Mindfulness botar stress på jobbet”
Falskt – utmattningssyndrom är svårt att behandla men lättare att förebygga. I dagsläget finns ingen vetenskapligt belagd behandlingsmetod som visar sig ha några dramatiska effekter. Däremot kan mindfulness, precis som en skogspromenad eller någon annan avkopplande aktivitet, fungera som återhämtning, vilket sannolikt har en förebyggande positiv effekt.
– Det kan absolut få en person med stressrelaterade symptom att känna sig bättre för stunden, men det löser inte roten till problemet, säger Ingibjörg Jonsdottir.
4. ”Utmattningssyndrom är ingen riktig sjukdom”
Falskt – utmattningssyndrom finns med bland Socialstyrelsens klassifikationer över sjukdomar och hälsoproblem. Några av kriterierna är att personen ska ha visat psykiska och fysiska symptom under minst två veckor, och att dessa utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer som pågått under minst sex månader. Minst fyra symptom måste ha funnits i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod – det kan handla om till exempel koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar, känslomässig labilitet, sömnstörningar eller fysiska symptom som värk eller hjärtklappning.
5. ”Stress är farligt”
Nja – stress är inte farligt i sig, utan en livsviktig funktion för att vi människor ska kunna klara av att prestera i vissa situationer. Däremot finns gott om stöd för att långvarig eller intensiv stress innebär betydande riskfaktorer för en hel del andra traditionella kroppsliga sjukdomar. Den enskilt största internationella studien, Inter heart study från 2004, visar till exempel att stress är den tredje största faktorn att orsaka hjärtinfarkt.
– Vi är byggda för att ge järnet vissa perioder – men problemet uppstår när det inte finns någon återhämtning däremellan. Återhämtning behövs för att de celler som är utslitna ska kunna återställas. Om vi inte får några vilopauser så blir vi väldigt sköra, och det gäller alla organsystem – man får problem med muskler och andra funktioner, säger Töres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Karolinska instiutet.
6. ”Arbetslivet blir allt stressigare”
Nja – det beror på hur man ser det. På senare år har sjuktalen åter ökat sedan toppen 2003 och andelen som beror av utmattningssyndrom likaså. Antalet sjukskrivna har däremot inte ökat till en sådan grad att de når upp till de nivåer som präglade samhället i början av 00-talet och i slutet av 1980-talet.
– Det där med att stressen ökar är en myt som följt med under hela min period som forskare – men det är bara under 1990-talet som man kan se någon stor förändring. Då ökade stressnivåerna dramatiskt i många branscher, vi fick en förändrad samhällssituation och en ökad intensitet i arbetslivet, säger Töres Theorell.
– Men sedan dess har situationen inte blivit så mycket värre – utom för vissa grupper. I huvudsak handlar det om unga kvinnor där de psykiska arbetsrelaterade besvären blir allt vanligare.
7. ”Den som drabbats av utmattnings-syndrom är skadad för livet”
Nja – i dagsläget finns ingen evidens för att den med utmattningssyndrom påverkas i sådan grad att den får men för livet. Däremot pågår forskningsprojekt som försöker reda ut huruvida utmattningssyndrom kan förändra vissa funktioner i hjärnan samt hur lång tid det tar att läka.
– Utifrån min kliniska erfarenhet under 40 år så har majoriteten blivit friska och kunnat fungera ungefär som tidigare. Men vissa, ungefär var tionde, har efter fem år fortfarande kvar vissa kriterier. Ofta handlar det om en ökad stresskänslighet och förhöjd benägenhet att hamna i likartat tillstånd, säger Peter Währborg, psykolog och läkare.
