1. Ekonomi är för komplicerat för folket
Nina Björk, författare och litteraturvetare, säger att ekonomi har vissa grundläggande beståndsdelar: begränsade resurser, arbete, resultat av arbete och fördelning av detta resultat.
– Dessa beståndsdelar är inte för svåra för människor att förstå. Hur man ordnar de här beståndsdelarna och vilka drivkrafter som styr ordnandet avgör vilken ekonomi vi lever i. Just nu lever vi i en kapitalistisk ekonomi. Det innebär varuproduktion för en marknad i syfte att uppnå vinst. Det får en mängd följder, vilka inte heller är omöjliga att förstå, säger hon.
Nationalekonomen Agneta Berge håller delvis med.
– Grundläggande ekonomiska samband är inte för komplicerade för icke skolade ekonomer att förstå. Däremot är det svårare att applicera ekonomiska modeller utan utbildning. Men en duktig och pedagogisk ekonom skulle kunna förklara svåra sammanhang på ett sätt så att även lekmän förstår, säger hon.
2. Ekonomi är inte åsikter – det är vetenskap
Ekonomi är en samhällsvetenskap, poängterar Agneta Berge.
– Ekonomer utgår från teorier och modeller och utifrån det kan man ta fram olika faktorer att förhålla sig till. Men det är inte samma sak som att blanda kemiska ämnen i ett laboratorium. Det är samhället som studeras och det görs alltid i ett politiskt sammanhang.
Men det betyder inte, tillägger Nina Björk, att vare sig den ekonomiska vetenskapen eller den humanistiska bara är godtyckliga åsikter.
– Problemet med dagens ekonomiska vetenskap är som jag ser det att man redan i förväg har bestämt vad man ska studera: hur uppnå vinst, hur uppnå tillväxt? Kunskaperna om ekonomi ställs i den kapitalistiska ekonomins tjänst; målet med kunskapen är redan bestämt. Och det målet är ju inte i sig vetenskapligt, även om frågan hur målet ska kunna uppnås kan vara det.
3. Globaliseringen kräver en särskild ekonomisk politik
– Det finns inga naturlagar för hur ett land väljer att möta den globala konkurrensen, det handlar om politik, säger Agneta Berge.
Vissa företag kanske inte så lätt kan flytta på sig, menar Nina Björk. Men många företag kan flytta produktionen och de går dit det är billigast att producera, det vill säga där arbetare kostar minst.
– Så länge kapitalet är globalt måste arbetarrörelsen också vara det. Det är sjukt att svensk arbetarrörelse accepterar det riktiga i att svenska arbetare ska konkurrera med kinesiska arbetare. Jag förstår inte varför den formen av nationalism är så accepterad och aldrig blir anklagad för att vara rasistisk, säger Nina Björk.
4. Marknaden klarar sig bättre utan statens inblandning
Enligt Agneta Berge är det korta svaret nej. I allmänhet existerar inte den perfekta marknaden, och fria marknadskrafter kommer inte ge det vill vi ha. Därför måste vi hjälpa till.
– Skolmarknaden är ett tydligt exempel på hur svårt det är för elever och föräldrar att bedöma kvaliteten på utbildningen på förhand, men även under och efter. Dessutom är det komplicerat att byta aktör.
Nina Björk frågar sig vilken kapitalist som skulle klara sig utan vägar, utan el och annan infrastruktur, utan utbildade arbetare, utan en fungerande polismakt som kan skydda den privata äganderätten. Enligt Nina Björk vill kapitalister att deras arbetare ska ha låga löner och gynnas av stor arbetslöshet då de kan välja och vraka och ställa villkoren för arbetskraften.
– Men vem ska köpa deras varor och tjänster? Det kan bara folk som har pengar göra. Och vem ska ge dem det? Den andra kapitalisten vill ju detsamma som den första. Då är det bra att staten finns och garanterar ”köpkraft”, säger Nina Björk.
5. En stor offentlig sektor äter upp ekonomin
Det stämmer inte så länge vi har en effektiv offentlig sektor som använder skattemedel på ett klokt sätt och levererar bra välfärdstjänster som sjukvård och utbildning, menar Agneta Berge.
– Det är svårt att definiera ”äta upp”. Men det kan stämma i de fall då offentlig sektor är korrupt, ineffektiv och inte ger så mycket tillbaka, säger Agneta Berge.
