BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dagen innan hade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan begärt att 42 journalister skulle häktas. Under de tio dagar som hade gått sedan den misslyckade militärkuppen hade flera regimkritiska webbsidor stängts, samtidigt som journalister hade stängts av från sina jobb på det statliga public service-bolaget TRT.
Abdullah Bozkurt hade packat snabbt och lätt. För att minimera antalet kontroller på flygplatsen hade han tryckt ner allt i sitt handbagage.
– Jag har bevakat flyktingfrågor i flera år, men tills det händer en själv kan man aldrig föreställa sig att själv vara i den situationen. Men nu finner jag mig plötsligt här, och jag hade ingen beredskapsplan i förväg. Jag trodde att saker så småningom skulle bli bättre. Men det blev de inte, och jag hade inget val förutom att fly, säger Abdullah Bozkurt.
Varit i Sverige i två veckor
Flyget gick till Frankfurt och sedan Stockholm. När ETC träffar Abdullah Bozkurt har han varit i Sverige i två veckor, men fortfarande inte bestämt sig om han ska söka asyl här eller åka vidare till USA. Att återvända till Turkiet ser han inte som ett alternativ inom överskådlig tid.
Abdullah Bozkurt arbetade på tidningen Today’s Zaman, som chef på redaktionen i Ankara. Tidigare har han varit utrikeskorrespondent i Washington och New York. Today’s Zaman har täta band till Gülen-rörelsen och ledaren Fetüllah Gülen, som Recep Tayyip Erdoğan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket. Redan förra året terrorstämplades rörelsen av Erdoğan, och i mars i år tog regimen över Today’s Zaman.
Abdullah Bozkurt säger att han under lång tid har levt med oron att bli arresterad. Turkiet har de senaste åren sjunkit längre och längre ner på Reportrar utan gränsers pressfrihetsranking. 2016 var de på plats 151 av 180 länder.
– Varje morgon när man vaknar undrar man om det kommer att vara din tur. Du tittar mot dörren, är aktsam på alla typer av ljud tidigt på morgonen. Det var så min hjärna var inställd innan jag kom hit, och det var en väldigt traumatisk upplevelse, säger Abdullah Bozkurt.
Efter att Today’s Zaman stängdes startade Abdullah Bozkurt en egen mediekanal, Muhabir Haber Ajans, vilket betyder reporterns nyhetsbyrå. När kuppförsöket ägde rum hade han själv semester. Den blev snabbt avbruten.
– Från redaktionens sida tog vi direkt tydligt ställning mot kuppen. Varför? För alla militärkupper i Turkiet tidigare har förstört landet: ekonomiskt, socialt, politiskt. Det spelar ingen roll vilken grupp som låg bakom kuppen, majoriteten av den turkiska befolkningen är motståndare till kuppen på grund av dessa tidigare erfarenheter. Så vi stödde den valda regeringen gentemot kuppmakarna. Men det spelade så klart ingen roll för regeringen, de ville bara tysta oss, säger Abdullah Bozkurt.
Hans beslut att fly visade sig välgrundat. Dagen efter han lämnat landet stängde regimen hans redaktion.
En månad efter kuppförsöket
Nu har det gått mer än en månad sedan kuppförsöket, men fortfarande vet vi väldigt lite kring vilka som faktiskt låg bakom. Den turkiska regimen med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen har hela tiden pekat mot den islamska Gülen-rörelsen och krävt att USA ska överlämna ledaren, Fetüllah Gülen som lever i exil i Pennsylvania. Dock har Turkiet inte presenterat tillräckliga bevis för att USA ska godta begäran. Det tyngsta beviset som har rapporterats är ett vittnesmål från en högt uppsatt general, som hävdar att kuppmakarna försökte sätta honom i kontakt med deras ledare, nämligen Gülen själv.
"Många frågor, men vi vet inte svaren"
I samband med att Today’s Zaman stängdes ner av regimen i våras skrev Dagens Nyheters krönikör Nathan Shachar att Abdullah Bozkurt var Fetüllah Gülens språkrör. Själv säger Abdullah Bozkurt att han gillar "killen", men inte är "gülenist".
– Gülen har i flera år varit emot att religionen utnyttjas för politiska syften. Han var en del av den demokratiska bas i Turkiet som stödde Erdoğan tidigare, liksom liberaler, oberoende och många andra. Men när han såg att fel begicks av regeringen höjde han rösten, och han har fått betala ett högt pris. Och jag har fått betala, eftersom vi hade band till rörelsen. Men vi var en oberoende tidning och ingen sa åt oss vad vi skulle skriva eller tycka.
Abdullah Bozkurt menar att Gülen predikar för tolerans mellan religioner.
– Jag gillar många andra religiösa ledare, som Desmond Tutu, en av mina favoritikoner, eller Dalai Lama. Det jag gillar är dialogen mellan olika religioner och olika kulturer. Jag tror världen behöver den här typen av personer som höjer rösten mot Isis, mot Al-Quaida, mot alla former av radikala idéer. Och människorna som har inspirerats av Gülen har etablerat fantastiska skolor i Turkiet.
Abdullah Bozkurt menar att vittnesmålen som har kommit fram efter kuppförsöket är motsägelsefulla. Eftersom det har kommit uppgifter från bland andra Amnesty International om att flera av de arresterade har utsatts för tortyr, går det heller inte att lita på informationen som kommer från förhören.
Innan han ser tydliga bevis för Fetüllah Gülens inblandning, kommer Abdullah Bozkurt anta att imamen är oskyldig.
– Många frågor ställs nu, men vi vet inte svaren på grund av att det inte finns någon oberoende medierapportering.
Hans egen teori är att regimen själv hade sina fingrar med i spelet. Om syftet verkligen hade varit att ta över statsmakten, hade kuppmakarna först gett sig på den politiska ledningen. Detta skedde inte, och det är ett tecken på att de högst uppsatta generalerna i sista minuten bestämde sig för att dra sig ur medan militärer längre ner i hierarkin fortsatte, tror Abdullah Bozkurt.
– Jag tror att regeringen försöker dölja något. Jag vet inte vad, men det luktar väldigt, väldigt illa. Jag menar – jag har inga bevis – för jag har inte tillgång till mina källor längre, men min magkänsla är att det här var planerat lång tid i förväg inom militärhierarkin. Det var ingen hemlighet att den turkiska militären var missnöjd med den islamska regeringen på grund av deras politik, säger Abdullah Bozkurt.
Han hade hört det spekuleras och talas om en kupp sedan flera år tillbaka, berättar han.
– Jag tror att i sista minuten – på något sätt – så fick regimen information om att militären planerade att göra detta. Regimen bestämde sig för att göra upp med de seniora militärerna, och slöt ett avtal om att göra de lägre rankade officerarna till syndabockarna som genomförde kuppförsöket, mördade människor och bombade parlamentet. Jag tror att det hjälpte Erdoğan, för hans popularitet ökade, och han använde den här chansen till att strukturera om den turkiska militären, säger Abdullah Bozkurt.
Fyra veckor efter det misslyckade kuppförsöket hade 16 000 personer arresterats, många av dem från militären. Sedan Recep Tayyip Erdoğan och AKP-partiet ströp pressfriheten, var militären den sista institutionen i samhället som inte blint följde presidentens order, menar Abdullah Bozkurt, och med utrensningarna efter kuppförsöket har presidenten fått en möjlighet att ändra på det.
– När man lägger ihop alla de här pusselbitarna, får man en känsla av att Erdoğan försöker förskjuta Turkiet från en parlamentarisk demokrati, som är rotad i sekulära värderingar, till en väldigt auktoritär stat som är rotad i islamismen och där en man styr allt, säger Abdullah Bozkurt.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
I sin bok Turkey Interrupted från 2013, frågade Abdullah Bozkurt om det fanns någon möjlighet för Erdoğan och hans regim att förvandla Turkiet till en auktoritär och korrupt stat. Då svarade han:
"Det finns helt enkelt inte en chans att det kommer hända. Turkiet, ett land som är förankrat i europeiska och transatlantiska institutioner, kan inte upprätthålla Erdoğan-regimen under lång tid. Det livfulla och dynamiska turkiska samhället – med dess unga befolkning – kommer inte att tillåta att Erdoğan och hans gelikar vrider tillbaka klockan i ett progressivt land som Turkiet".
Det var tre år sedan, och trots allt som har hänt tror Abdullah Bozkurt att bedömningen fortfarande är riktig. Visserligen trodde han inte att det skulle bli så här illa, och han tror det säkert kommer att bli ännu värre innan det blir bättre. Men två saker pekar på att det så småningom kommer att vända, menar han.
Den första är att ekonomin kommer bli lidande om landet isoleras från omvärlden.
– Om man säger att vi inte behöver EU och att vi kan avbryta förhandlingarna, då kommer den främsta investeringskällan att strypas. Hur ska man då göra den turkiska ekonomin hållbar? Den kommer att gå bankrutt. Och människor som stödjer Erdoğan nu, kommer att göra uppror när de förstår att de inte kan betala räkningarna.
Den andra anledningen som Abdullah Bozkurt pekar på är att Turkiet är en kulturell och mänsklig smältdegel, där det finns turkar, kurder och aleviter, liksom såväl moderata islamister som sekulära liberaler.
– Man kan sätta press på de här människorna, kanske till och med sätta en del av dem i fängelse, men man kommer inte att kunna tysta alla 80 miljoner människor i Turkiet, säger Abdullah Bozkurt.
"Ett misstag på EU:s sida"
I våras slöt EU ett flyktingavtal med Turkiet, för att förhindra att flyktingar tog sig vidare från Turkiet in i Europa. I Turkiet lever i dag ungefär 2,7 miljoner syriska flyktingar, medan cirka en miljon syrier har sökt asyl i Europa sedan inbördeskriget startade i Syrien 2011. Om det sätts i relation till folkmängd, innebär det att Turkiet har tagit emot 34 syriska flyktingar per 1000 personer, medan EU har tagit emot två. Som en del av avtalet ska EU betala ut sex miljarder euro till år 2018, pengar som ska gå till de syriska flyktingarna i Turkiet.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är cirka hälften av de syriska flyktingarna i Turkiet barn. Den brittiska tidningen The Guardian har rapporterat hur 80 procent av barnen inte har möjlighet att gå i skolan, medan en stor del av de vuxna syrierna är arbetslösa.
Flyktingavtalet har kritiserats hårt av många människorättsorganisationer, och även Abdullah Bozkurt tycker att det var fel av EU det. Han menar att det gav legitimitet till Erdoğans allt mer autoritära styre, som var tydligt långt innan kuppen. I strävan efter att få till avtalet anklagades EU-kommissionen för att exempelvis ha skjutit upp publiceringen av en kritisk rapport gällande demokratin i Turkiet, så att den släpptes efter parlamentsvalet i november 2015.
– Jag tror det var ett misstag på EU:s sida när de gav efter för trycket och utpressningen från Erdoğans sida, säger Abdullah Bozkurt.
När rapporten väl släpptes var den skarpt kritisk mot utvecklingen i Turkiet. Mot att yttrandefriheten inte längre var garanterad och att rättsäkerheten var hotad. Domstolarna har enligt rapporten utstått ett hårt politiskt tryck sedan 2014.
Turkiet förhandlar nu om medlemskap i EU. Abdullah Bozkurt hoppas att förhandlingarna fortsätter eftersom han tror att det skulle spela Recep Tayyip Erdoğan i händerna om de avbröts. Dock menar han att EU måste bli mycket skarpare i sin kritik mot Turkiets brott mot mänskliga rättigheter och användningen av tortyr i förhören av de misstänkta kuppmakarna.
– Vad jag vill är att förhandlingarna fortsätter, men att EU sätter ner foten. Att man gör klart för Erdoğan att man inte kommer fortsätta med den undfallenhet som präglade flyktingavtalet.
Flyktingsituationen riskerar att förvärras tror Abdullah Bozkurt. Nu kommer inte bara syrier söka sig till Europa. Många andra kommer också att lämna Turkiet.
– Många människor som jag kommer att bli flyktingar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vill återförenas med sin familj
Om Abdullah Bozkurt försöker stanna i Sverige eller åker vidare till USA beror till stor del på var han tror han har bäst jobbchanser, säger han. När han väl har sökt asyl hoppas han kunna återförenas med sin fru och tre barn som är kvar i Turkiet.
– Min familj är fortfarande där, och jag oroar mig så klart för deras säkerhet.
President Recep Tayyip Erdoğan har uppmanat allmänheten utomlands att ange Gülenanhängare, men trots att han är orolig för familjen i Turkiet väljer Abdullah Bozkurt ändå att ställa upp med namn och bild.
– Jag våndades över det beslutet, för jag vet att det går att prata anonymt, men jag är en reporter och har varit det i många år, och jag vet hur värdefullt det är att ha någon som pratar on-the-record. Annars skapar det ingen uppmärksamhet, det skapar ingen uppståndelse, och jag vill att världen ska veta vad som pågår i Turkiet. Så jag tar den risken och höjer rösten, säger han.
– Men många av mina kollegor är rädda och kan inte säga någonting, och jag klandrar dem inte, jag förstår dem.
Abdullah Bozkurt menar att han hade tur som lyckades fly när han gjorde. Dagen efter arresterades flera välkända journalister, bland annat Şahin Alpay, som bodde i Sverige i många år och doktorerade vid Stockholms universitet.
– Jag känner mig skyldig på något sätt, säger Abdullah Bozkurt, och syftar på att han själv hade kunnat vara den som hade arresterats.
– Det gör ont inombords, när jag ser att Turkiet och mitt folk tvingas genomgå denna väldigt oroliga tid.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
