Utrikes.

2017-03-19 16:00
  • Den redan mäktige president Erdogan vill fortsätta styra landet, genom att stärka ämbetet han redan har. Bild: Marcus Whisson
    Den redan mäktige president Erdogan vill fortsätta styra landet, genom att stärka ämbetet han redan har.
  • Nazmi Gür, internationellt ansvarig i prokurdiska oppositionspartiet HDP, varnar för att Erdogan bygger en diktatur av Turkiet. Bild: Joakim Medin
    Nazmi Gür, internationellt ansvarig i prokurdiska oppositionspartiet HDP, varnar för att Erdogan bygger en diktatur av Turkiet.

”Om en månad kan Erdogan bli diktator”

Snart genomförs den omstridda folkomröstningen i Turkiet. Då kan makten ytterligare centraliseras hos den redan auktoritära Erdogans händer. Vad tycker den opposition som president gjort sitt bästa för att tysta? Joakim Medin rapporterar.

Det alternativa Komşu Kafe i stadsdelen Kadiköy, sydöstra Istanbul, är fyllt till bredden av besökare. Turkar, kurder och syriska flyktingar – samtliga vänstermänniskor – dricker varm sangria och spelar musik på medhavda instrument. Stället är ett vattenhål för stadens oppositionella ungdomar och åtskilliga här var involverade i de uppmärksammade Geziprotesterna mot regeringen, sommaren 2013. Ungdomsaktivisterna fick stöd av många fler och avslöjade hur det fanns ett utbrett missnöje med den islamistiska AKP-regeringens politik.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Men nuförtiden, bara några år senare, är det en ung oppositionsrörelse som inte alls synts till lika mycket i kritiken mot regeringen.

– Man hittar inte det här ute på gatorna längre. Nu är det helt dött och det finns ingen politisk aktivism. Det känns som att folk sluter sig och ingen går ut, varken vi eller medelklassen. Erdogan vann över oss, säger Ercan, en av besökarna.

Lät stänga många kaféer

Vid tiden för Geziprotesterna var Recep Tayyip Erdogan landets premiärminister. Han lät stänga ner många av de kaféer vid det centrala Taksimtorget som den unga oppositionsrörelsen hade som samlingsplatser. Enligt ungdomarna själva kunde de därför inte förankra sin närvaro på gatorna längre. Och bland de aktivister som ännu återstår, finns det precis som hos många andra oppositionella en utbredd trötthet.

– Jag känner mig tömd på energi och orkar inte med några fler lagar och förändringar från regeringen. Men samtidigt är jag nyfiken på vad som kommer att hända, hur det här kommer att sluta, säger Ercan.

Året efter Geziprotesterna valdes Erdogan till Turkiets president. Enligt lagen skulle han då mest ha ett ceremoniellt uppdrag, men Erdogan fortsatte att styra landet ändå. Och det vill han fortsätta att göra – med lagen på sin sida – så därför arrangerar presidenten en folkomröstning den 16 april om att ändra konstitutionen och ersätta Turkiets parlamentssystem med ett presidentstyre istället.

Makten centraliseras

Om Erdogans förslag går igenom blir förändringarna mycket omfattande. Premiärministerämbetet avskaffas helt, makten centraliseras hos presidenten som får lov att utse eller sparka ministrar, myndighetschefer och viktiga domare. Presidenten får utfärda undantagstillstånd i landet och styra via dekret. Samtidigt försvagas parlamentets makt och dess ledamöter får begränsade möjligheter att ställa frågor till och granska presidenten. Erdogan skulle också ha möjlighet att stanna kvar som president ända fram till 2029.

Regeringens förslag har fått kritik internationellt. Den 1 mars dömde Venedigkommittén, Europarådets juridiska expertgrupp, ut ändringarna som en politik som skulle föra Turkiet till ”autokrati och enmansstyre”. På samma sätt har kritiker i Turkiet i flera år varnat för att Erdogan redan förändrat Turkiet till ett enmansvälde, som han nu söker en laglig grund för.

– Erdogan blir en diktator om konstitutionsändringarna går igenom. Han attackerar demokratiska värderingar som vi vunnit efter en lång kamp och betalat ett högt pris för. De här ändringarna är helt emot principerna om maktdelning i demokratiska parlamentariska system, säger Nazmi Gür, ansvarig för internationella relationer i det prokurdiska oppositionspartiet HDP, som jag träffar i huvudstaden Ankara.

Samtidigt har grundläggande demokratiska funktioner i Turkiet redan varit åsidosatta ända sedan i somras, påminner Nazmi Gür. Efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016 har han styrt landet med undantagslagar och specialdekret. De massiva utrensningarna av mer än 100 000 människor från utbildningsväsendet, akademierna, domstolar, säkerhetsstyrkorna och den offentliga sektorn har fått stor internationell uppmärksamhet. Mer än 150 journalister har dessutom fängslats, dussintals medier kriminaliserats och yttrandefriheten halshuggits.

Allt detta, samtidigt som regeringen officiellt gett tummen upp åt kampanjarbete inför den 16 april.

– Men det finns ingen fri media, som kan ge röst åt vår kampanj att säga nej i folkomröstningen. Kampanjen har inte kunnat genomföras under fria omständigheter. Och med tusentals av våra partimedlemmar och våra båda ordföranden i fängelse, hur kan man då arbeta ordentligt, undrar Nazmi Gür.

Läs vidare på nästa sida: Politiker har satts i fängelse