Utrikes.

2017-11-06 06:05
Bild: AP, Helena Gustavsson/TT

5 bromsklossar: Därför ändras inte USA:s vapenlagar

I söndags sköts 26 personer ihjäl i en kyrka i Texas. Detta bara en månad efter masskjutningen i Las Vegas, där 59 människor dödades. Trots det står landet lika långt bort från strängare vapenlagar som vanligt. Dagens ETC reder ut varför.

 

1. Det andra tillägget

Anledningen till att varje amerikan har rätt att bära vapen regleras i konstitutionens andra tillägg som skrevs 1791. Där står att rätten att inneha vapen inte ska inskränkas, och anledningen till detta är att en ”väl reglerad milis är nödvändig för en fri stats säkerhet”. Vapeninnehavet är en slags garanti för att regeringen sköter sitt jobb, annars väntar revolution. Så är det i alla fall tänkt.

2. NRA:s starka ställning

National rifle association är USA:s vapenlobby och den är stark. Barack Obama har anklagat NRA för att hålla kongressen gisslan. Genom att pressa, muta och hota kongressledamöter slår NRA effektivt ner alla försök till att skärpa vapenlagarna, menade den förre presidenten.

3. Svårt att stoppa olämpliga

Det finns en populär uppfattning i USA att det inte är vapnen i sig det är fel på. Problemet sägs istället vara att olämpliga människor kan köpa beväpna sig. Efter massakern på gayklubben Pulse i Orlando 2016 ville Donald Trump att personer som finns på listor över misstänkta terrorister ska förhindras att köpa vapen. Någon sådan förändring har dock inte heller skett.

4. Debatten är låst

Forskaren Jaclyn Schildkraut vid New York state-universitetet menar att vapenlagarna inte ändras eftersom frågan är så polariserad.

– Debatten är redan så överhettad och låst att även den minsta lagändring, oavsett om den sker i samband med en masskjutning eller något annat våldsdåd, skulle röstas igenom, sa hon i samband med att hon publicerade en rapport om skolskjutningar 2013.

5. Försök har inte hjälpt

President Bill Clinton skrev 1994 under en lag som förbjöd en viss typ av tunga skjutvapen i syfte att förhindra ytterligare masskjutningar. Lagen gällde över tio år, och masskjutningarna gick först ned i antal, men sedan inträffade Columbinemassakern 1999. När lagen skulle förnyas 2004 användes bland annat Columbine som argument för att ett förbud inte hjälper.