Sexspalten.

2017-05-02 18:00

Orolig att jag aldrig kommer uppleva närhet – vad ska jag göra?

”Jag börjar bli allvarligt oroad över att jag aldrig kommer kunna vara nära någon på riktigt och att ett fungerande sexliv känns helt omöjligt.”

Fråga: Jag är vad man kan kalla emotionellt instabil och har kämpat med ångestproblematik hela livet. För ett par år sedan, när jag gick i gymnasiet, förlorade jag oskulden. Inte för att jag ville eller hade lust, utan snarare för att det var något som man bara ”skulle göra”.

Det sög naturligtvis, speciellt då jag tack vare ett porrberoende inte fick ut ett skit av det, förutom förnedring och ett allt djupare självförakt. Till saken hör också att jag använde ett hela tiden eskalerande drogbruk för att hantera de känslorna. Eller snarare skjuta dem framför mig.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Nu är jag ren, men innerst inne förknippar jag inte sex med något bra. 

Det har till och med blivit så att jag undviker att ha sex helt. Speciellt sedan jag förstörde något som skulle kunna ha blivit ett förhållande genom att vara hög hela tiden och hålla personen ifråga på armlängds avstånd p.g.a. ”rädsla”, trots att jag egentligen akut behöver närhet.

Kärnan är att jag börjar bli allvarligt oroad över att jag aldrig kommer kunna vara nära någon på riktigt och att ett fungerande sexliv känns helt omöjligt. Det här är en enorm stressfaktor och jag har absolut ingen aning om vad fan jag ska göra, så jag välkomnar all hjälp.

Svar: Det är vanligt att sex kompliceras efter missbruk. Många har inte upplevt sex utan droger inblandade och det kan kännas svårt att våga ha sex nykter.

Det kan handla om osäkerhet att inte veta hur man ska göra eller skam och skuldkänslor kring hur man agerat under missbruket. Du skriver ingenting om du gått i terapi tidigare och om detta ämne då kommit upp.

Ibland det kan vara svårt att få ett helhetsgrepp och prata om både missbruket, sexualiteten eller ångest i övrigt så det kan krävas att man ligger på om att få hjälp. Oavsett om du gått i terapi tidigare eller inte låter det som att du behöver hjälp att reda i detta. Jag tänker att din rädsla för närhet och dina undvikandebeteenden är ämnen att jobba med.

Du behöver troligen hjälp av någon med kompentens kring lite mer komplex problematik. Har du diagnosen emotionell instabil personlighet så finns DBT som en behandlingsmetod med bra resultat på denna diagnos. Kanske finns ett DBT-team i närheten av där du bor. Har du inte den specifika diagnosen låter det ändå som att du behöver en längre kontakt utifrån den problematik du beskriver. Du kan, som ett första steg, vända dig till läkare för att få remiss till terapi.