Kultur & Nöje.

2016-12-27 14:00
"Beroende på vad du gillar påverkas du olika av rytm, tempo, harmoni, disharmoni, bas, diskant, synkoper", säger Töres Theorell.
"Beroende på vad du gillar påverkas du olika av rytm, tempo, harmoni, disharmoni, bas, diskant, synkoper", säger Töres Theorell.

Musik kan hjälpa kroppen att läka

Hjärnans kemi och förmåga att bearbeta information är så komplex att ett stycke bra musik faktiskt kan bidra till att göra dig frisk. 

"Det är en olycka att man skurit ned så mycket på musikundervisningen i skolan", säger professor Töres Theorell.

"En bra sak med musik är att när den slår till så känner du ingen smärta." Modern forskning visar att Bob Marley förutom att ha haft rätt på ett känslomässigt plan, förmodligen också tycks haft rätt på ett neuropsykologiskt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Frisättningen av dopamin och andra signalsubstanser i hjärnan när vi sjunger eller spelar musik är nämligen så stor att den går att jämföra med den som uppstår vid medicinering. Och vid något som kallas "peak emotion" kan dopaminutsöndringen nå samma halt som vid en orgasm.

– Man kan också kalla det för flowupplevelse. Enkelt uttryckt kan man exemplifiera med att öva på något riktigt svårt och sen klara det. Pulsen ökar, man får ett högt aktiveringstillstånd – man blir stressad i formell mening – och så kopplar kroppen på det parasympatiska systemet och man blir avslappnad, vilket kan vara i flera timmar, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Terapimetod

Förklaringsmodellen är dock mer komplicerad än så och innefattar utsöndring av signalsubstanserna dopamin och oxytocin, som är kopplade till hjärnans belöningsssystem. Det handlar om positiva effekter på hjärt-kärl-systemet, och om påverkan på nervsystemet.

– Musik kan vara både uppåt- och nedåttjack. Beroende på vad du gillar påverkas du olika av rytm, tempo, harmoni, disharmoni, bas, diskant, synkoper, säger Töres Theorell.

Att musik har en så grundläggande påverkan på hjärnans funktioner betyder att det i teorin kan användas som terapeutisk metod vid ett flertal tillstånd, något som Töres Theorell själv fått uppleva.

– Jag har följt en patient med Parkinsons sjukdom, som haft svårt att gå, med den typiska Parkinsonstelheten, men som plötsligt blir mycket bättre när han fått spela fiol.

Stärker arbetsminne

En svensk studie från 2015 har visat att musikträning stärker barns arbetsminne. Och en finsk studie konstaterar att patienter som fått lyssna på musik de gillar återhämtar sig snabbare efter en stroke, och att den kognitiva förmågan drogs med av bara farten.

Att musik och musicerande kan sänka stressnivåer kan i sin tur också ha positiva effekter på så skilda tillstånd och diagnoser som MS, demens, olika smärttillstånd och psykisk ohälsa.

– Det är en olycka att man skurit ned så mycket på musikundervisningen i skolan. Den är viktig för så många saker, för hur vi kommunicerar känslor, för sociala kontakter, som skyddsmekanism för till exempel utbrändhet, säger Töres Theorell.

– Men politikerna har fått för sig att barnen bara behöver matte och språk, trots att musik skulle göra dem bättre på just dessa.    

Glädje och välbefinnande

Dopamin och oxytocin är två så kallade signalsubstanser, det vill säga en del av hjärnans kommunikationssystem. Båda substanserna är kopplade till flera olika tillstånd. Glädje och välbefinnande är två av dem.

En sökning i den medicinska databasen Pubmed på sökorden "music + therapy + effects" ger drygt 2 200 träffar på olika forskningsrapporter.