Kultur & Nöje.

2017-03-20 14:08
Joakim Thåström 1991, Nina Lekander, nån gång på 80-talet. Leif R Jansson / TT / Jonas Remmers
Joakim Thåström 1991, Nina Lekander, nån gång på 80-talet.

Min jakt på Thåström

Sexobjekt & rörelse

En av de före detta flickvännerna säger att hon var ”jättemallig” för att han var så sexig. Hans rörelsemönster på scen, passionen, ilskan.

En annan menar att han är en ”teaser” inte bara på scen, men tror att det är jobbigt att vara så attraktiv: han vill nog inte ge bort sig själv, är kanske rädd för att bli uppäten.

Killarna säger ungefär samma sak, men framhäver ofta även gesten, den där armen upp i luften som får publiken med sig mycket mer än vad ett mellansnack skulle kunna.

Både män och kvinnor uttrycker ofta beundran för hans klädstil.

Musik & energi

”Han kunde aldrig stå och bygga upp nån rytm, inte stå och vänta och bara vara med i orkestern eller stå och glo, han måste vara med och börja dunka, verkligen vara med. Måste hoppa omkring, han är ju Thåström!

Men han spelar faktiskt asbra gitarr. Han ville bara studsa till energin, inte svänga eller gå in i det stora dånet på scenen, det byggde inte på att vara ett groove. Christian Falks funksväng fick han aldrig riktigt till, Imperiet var stillastående, ta ’Var e vargen’, man känner energin men vill inte dansa.

Thåström har aldrig gjort svängig musik.” Så säger Claes Carlsson som spelade saxofon på bland annat Kärlek & uppror.

Politik & projekt

Som riktigt ung var Thåström, påverkad av sina storasyskon Tisse och Ina, med i maoistiska Röd ungdom, men blev utesluten på grund av ”vilt leverne”. Mer känt är Oasens engagemang på Österå- kerfängelset. Det var framför allt Thå- ström, Lena Ringis och Ori Bäckström som åkte dit, för att ”riva den osynliga muren i Rågsved och den befintliga i Österåker”.

Det officiella uppdraget var ett frivilligt antidrogprojekt initierat av Harri Miekkalinna och Christer Pettersson – ”men han var korkad och försvann snabbt”. Ori blev övervakare åt Tamas Barabas, som senare fungerade som Ebba Gröns livvakt.

Brott & straff

Har hängt samman med politisk aktion. Fängelse för vapenvägran, men inget straff för snatteriet i en färgaffär i Högdalen inför spelningen på Sergels torg 1981 med målet att dela ut sprejburkar till publiken under paroller som ”Kräv en Oas i varje förort”.

De ska ha varit fem stycken som gick in, Kajsa Grytt stod nervöst vakt utanför: ”Jag var ju så kär.” Förekom gjorde också flera teatrala aktioner på första maj, fiktiva och eldfängda begravningar av ”arbetarklassen” samt ”Stoppa JAS”- banderoller på riksdagsläktarna.

Fotboll & geografi

Inför kärnkraftsomröstningen 1980 var Thåström, Ori och Hasse Edström från Grisen skriker ute och rev ner linje 2-affischer. När de åkte fast vid Slussen blev Thåström enligt Hasse ”helt galen” när det upptäcktes att en av poliserna var djurgårdare: men du kan inte göra så här, du är ju djurgårdare!

Både de som spelat med honom i Rågsvedsalliansen Fotboll (RAF) och andra intygar att han är en stor bollbegåvning. Någon tillägger att han dessutom är ”en jävel på kartor och geografi”.

Bildning & uppfostran

Thåström hoppade av treårig ekonomisk linje, men är allmänbildad och beläst. När Beväpna dig med vingar kom ut 2012 jublade Jan Gradvall i Dagens Industri över mängden litterära referenser i låten Samarkanda, som borde få alla unga fans att gå till källorna. Nya albumet Den morronen beskrivs som en uppföljare till Beväpna dig …, så vi kan hoppas på ytterligare spårsökning.

En av tjejerna berättar: ”Han var inte alltid så punkig. När vi var på Röda rummet nån gång och jag var snuvig snöt jag mig i servetten. Och han bara: ’Vad gör du, snyter du dig i servetten?!’”

Feminism & föräldraskap

”Varför är det alltid nån som städar undan frukosten?”
”För att vi är duktiga flickor”.

Replikskifte på MNW i Vaxholm när Thåström producerade Pink Champagnes lp Vackra pojke! 1982.

Ebba Grön övervägde att ta in såväl Karin Jansson som Kajsa Grytt på gitarr i bandet, men det lär ha stoppats på grund av Thåströms rädsla för ”relationsstrul”. ”Nån feminist är han väl inte direkt”, säger någon, ”men väldigt stödjande för oss få tjejband i punken”.

Fotografen Hatte Stiwenius (1949–2007) imponerades av den ”metamorfos” som Pimme genomgick tidigt 00-tal, från att otåligt och med en ölburk i handen passat dottern i en köpenhamnsk parklek till att ta körkort för att kunna ta hand om sina barn i olika delar av Sverige.

Återföreningar & pengar

Jag är lycklig nog att ha bevittnat en av Ebba Gröns två återföreningar: den på Ebbas gamle råddare och alltiallo Bluttes 40-årsfest på Kafé 44 i slutet av 90-talet då bandet spelade Drive my car och andra bilrelaterade låtar.§

Den andra skedde i februari 2003 på Debaser till minne av Joe Strummer i Clash. Men de mest kända återföreningarna är de som inte ägde rum 1999, trots erbjudandet om 18 mille för tre spelningar och trots att ”Fjodor stod på knä och bad för sina ungars skull”.

”Varför sälja ut credden på bandet när vi kan tjäna pengar på att sälja plattor på sikt?”, ska Thåström ha svarat.

Han är annars känd för att vara generös, och för att ha sagt nej till Bellmansstipendiet 1991 då han verkligen hade behövt 50 000 kronor.

”Bellman som varit död i flera hundra år, ska blåhåriga damer dela ut nåt sånt till mig?”

Singel och slut?

Till sist får jag förhandslyssna på singellåten Kom med mig. Inte så mycket melodisk likhet vad jag kan höra, men vackert dovt och långsamt framfört, drömskt och thåströmskt.

Han sjunger ”kom” 28 gånger i den 136 ord långa texten, 24 gånger förekommer frasen ”kom med mig”.

Psalm eller förförelse, vad ska man tro? Är det Jesus eller Hannen, eller det jag ”som kom från himlen / från himlen kom jag ner / och allting som ni saknat / det kom jag för att ge” som ringer upp på en knastrig linje? 

Uppenbart är bara att han kommer igen. Och det gör vi också. Det är inte över längre. Alla vill till himlen.