Krönika. Kent Werne.

2016-09-29 14:00

Att vinsterna återinvesteras i verksamheten är en bluff

Det stämmer att vinsten sällan delas ut i de större koncernerna. Men betyder det att de går till den ”verksamhet de är avsedda för” eller ”återinvesteras i verksamheten”?

Svaret är nej.

”Vi återinvesterar överskott i kompetensutveckling, teknologi, innovation, kvalitet, tillväxt och byggandet av nya äldreboenden”, intygade omsorgsbolaget Humanas vd Rasmus Nerman nyligen i Dagens Samhälle. 350 miljoner i rörelsevinst förra året, men aktieägarna kammade noll. Och enligt den tidigare vd:n Per Granat har ägarna inte ”tagit ut någon utdelning sedan 2006 utan återinvesterat allt i företaget”.

Ja, så brukar det låta när välfärdsjättarna försöker motivera vinstdriften. Academedia, Capio, Ambea – alla hävdar att de ”återinvesterar” vinsten.

Det låter ju alldeles förträffligt. Och man kan undra vad alla tjafsar om. För det är ju precis vad regeringen och Vänsterpartiet vill enligt sin vinstöverenskommelse, att ”skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Allt borde väl då vara frid och fröjd och en reglering av vinsterna lika nödvändig som en importtull på kaffebönor från månen?

Om nu inte allt var ett PR-trick förstås, ämnat att förvilla politiker och journalister.

Det stämmer att vinsten sällan delas ut i de större koncernerna. Men betyder det att de går till den ”verksamhet de är avsedda för” eller ”återinvesteras i verksamheten”?

Svaret är nej.

Jag fikade en gång med en tidigare kommunikationschef på ett av de större välfärdsbolagen, och han förvånades över att så få verkade begripa vad som verkligen hände med vinstpengarna. I själva verket gick de varken till utdelning eller återinvesteringar i verksamheten menade han, det mesta gick till annat.

Och precis så är det.

Vi kan ta Humana som exempel.

2008 köpte riskkapitalbolaget Argan Capital assistansbolaget Assistansia av skattefifflarna Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra, vilket blev stommen i Humana.

Mellan 2008 och 2015 gjorde Humana enligt årsredovisningarna en total rörelsevinst innan avskrivningar på drygt 1,7 miljarder. I affärsvärlden pratar man också om ”kassaflöde från den löpande verksamheten”.

Hur mycket av detta återinvesterades?

Exakt 163 miljoner kronor, en knapp tiondel av rörelsevinsten, gick till ”investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar”, det vill säga saker som nya lokaler, möbler, datorer, fordon, forskning och utveckling.

Vart tog resten vägen?

En del gick till räntor på banklånet som Argan Capital tog för att göra Mikael Fahlander och Kadra till multimiljonärer – pengar som använts till fastighetsspekulation och lyxbilar. En del till räntor på ett ”aktieägarlån” som syftat till att smita från skatten.

Sammanlagt 677 miljoner skattekronor användes med andra ord till räntebetalningar på lån som inte tillförde omsorgen ett dugg.

Lånen har också amorterats av, även det med skattepengar.

Så till det stora slukhålet. 1,5 miljarder satsades på ”förvärv av dotterföretag” – till att köpa upp mindre konkurrenter inom personlig assistans och närliggande branscher. Och när vinstpengarna inte räckte tog man nya lån för att finansiera affärerna.

I årsredovisningen nämns tre nyckelförvärv: Avesina äldreomsorg 2010, Baggium vård och behandling 2011 och Inom 2014. Och ”i tillägg till de större strategiska förvärven så har Humana genom åren förvärvat ett stort antal mindre bolag”, skriver man. Vars tidigare ägare alltså har kunnat dela på 1,5 miljarder.

Men vad har uppköpen tillfört omsorgen? ”Ägarbytet innebär inga förändringar för verksamhet eller personal”, poängterar Humana i sina pressmeddelanden.

Resultatet syns snarare i årsredovisningarna.

Tack vare den skattefinansierade shoppingturen har Humana expanderat till ett av Nordens största välfärdsbolag, med verksamhet i Sverige, Norge och Finland.

Mellan 2008 och 2015 ökade omsättningen – det vill säga intäkterna från stat och kommun – från 1,4 till 5,6 miljarder. En 400-procentig tillväxt.

Rörelsevinsten ökade förstås i samma takt.

Om allt går som planerat vinner ägarna till slut jackpot. Det är nämligen när koncernen – eller snarare aktierna – säljs vidare som den stora vinsten kammas hem. Det är då ägarna kan casha ut mellanskillnaden mellan det man ”investerade” i uppköpet av Assistansia 2008 och det man får ut vid en försäljning.

Och det bör kanske poängteras att denna mellanskillnad, avkastningen, aldrig skulle ha uppstått utan de årliga rörelsevinsterna, som gått till räntor och uppköp.

Det är så riskkapitalbolag jobbar. Och ungefär så har det gått till i alla de välfärdskoncerner som ägts av riskkapitalbolag.

Jag skriver ägts, för flera har nu börsnoterats, så även Humana. Vi är alltså framme vid ögonblicket då välfärdsmiljarderna flödar till diverse skatteparadis.

De som nu köpt aktier i Humana, Attendo, Academedia, Capio och andra bolag kan förmodligen se fram emot mer traditionella utdelningar framöver. I synnerhet när striden om vinsterna är historia och välfärdskoncernerna avgått med segern.

För det är trots allt vad de förväntar sig. De är numera – efter att ha lobbat hårt för att säkra en riksdagsmajoritet mot ett vinsttak – rätt säkra på att vinna.

Och om inte myterna avslöjas får de sannolikt rätt.

Att vinsterna återinvesteras i verksamheten är helt enkelt en bluff. Sanningen är att bara en liten rännil av vinsten kommer brukarna eller personalen till godo, och att den stora strömmen förr eller senare rinner till ägarnas bankkonton.