Klimat.

2017-11-06 09:22
  • Under mötet ska delegaterna utveckla Parisavtalets regelverk. Målet är att målet att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Bilden visar ett kolkraftverk i Georgia, USA. Branden Camp/AP/TT
    Under mötet ska delegaterna utveckla Parisavtalets regelverk. Målet är att målet att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Bilden visar ett kolkraftverk i Georgia, USA.
  • USA:s president Donald Trump har som ambition att landet ska omförhandla eller dra sig ur Parisavtalet.  Bild: Evan Vucci/AP/TT
    USA:s president Donald Trump har som ambition att landet ska omförhandla eller dra sig ur Parisavtalet. 

USA är orosmolnet på klimatmötet i Bonn

Idag inleds det två veckor långa klimattoppmötet i Bonn i Tyskland. Det blir det andra sedan Parisavtalet 2015, och nu väntas ett hårt arbete med att utveckla avtalets regelverk. Ett av de största orosmomenten berör USA:s medverkan sedan Donald Trump aviserat krav på omförhandling.

Idag inleds klimatkonventionens 23:e partskonferens, COP23, i Bonn i Tyskland. Det blir det andra mötet sedan Parisavtalet 2015, och delegaterna ska nu jobba vidare med att utveckla avtalets regelverk – vilka medlemsländerna sedan ska ta ställning till i Katowice i Polen nästa år.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Om Parisavtalet svarade på frågan vad länderna ska göra, så är vi nu inne i en process för att bestämma hur. Det innebär att mötet i Bonn blir ett hårt arbetande och rätt så tekniskt möte, där vi såklart hoppas på stora steg framåt, säger Sveriges chefsförhandlare Johanna Lissinger Peitz som företräder Sverige fram tills det att klimatminister Isabella Lövin (MP) anländer.

”Den största stötestenen”

Medlemsländerna har i och med Parisavtalet kommit överens om målet att begränsa den globala uppvärmningen till klart under två grader, med sikte på 1,5 grader. Och i linje med detta även att varje medlemsland ska anta egna nationella mål, så kallade bidrag, vilka ska rapporteras till FN vart femte år.

Men hur och på vilket sätt medlemsländerna rapporterar ser olika ut då det ännu inte finns några tydliga riktlinjer i form av finansiering, anpassningsåtgärder och utsläppsminskningar.

– Det är kanske den största stötestenen. Man har sagt att rapporteringssystemet ska ha en flexibilitet för länder beroende på kapacitet och förmåga – men det som kan bli svårt är hur detta ska översättas i praktik. Självklart finns lite olika åsikter om detta beroende på vilket perspektiv man kommer med och var man befinner sig i världen, säger Johanna Lissinger Peitz.

– Till exempel så har ju Sverige och EU en ganska så lång och gedigen erfarenhet av rapporteringssystem, andra länder har inte en sådan erfarenhet. Vissa har ingen erfarenhet alls och då måste man på något sätt se till att fasa in det.

Stöd till utvecklingsländer

En annan het fråga rör stöd till utvecklingsländernas klimat­arbete – där utvecklingsländerna kräver stora summor i kompensation för klimatrelaterade skador och förluster samt omställningen till ny teknik. I Köpenhamn 2009 lovade utvecklade länder att från och med 2020 mobilisera 100 miljarder dollar årligen, men många utvecklingsländer menar att det inte är tillräckligt.

I Parisavtalet står enbart att stödet ska öka och att utvecklade länder ska bidra frivilligt. Ett förslag till regelverk som ska diskuteras i Bonn handlar dock om att istället låta utvecklade länder bidra med en viss andel av sin bruttonationalinkomst, BNI – ett liknande system som FN använder sig av när det gäller bistånd.

Oroliga över USA

Således väntas alltså ett intensivt arbetsmöte, och utöver tekniska svårigheter hopar sig samtidigt orosmoln över delegationen från USA. COP23 blir det första efter det att president Donald Trump meddelat att hans ambition är att omförhandla, eller i värsta fall dra sig ur, Parisavtalet.

– De har sagt att de kommer att vara på plats och engagera sig i förhandlingarna, men på vilket sätt vet vi inte förrän vi är där. Vad som varit tydligt från samtliga länder är dock att avtalet inte är omförhandlingsbart, säger Johanna Lissinger Peitz.

COP23

Klimatkonventionens 23:e partskonferens, COP23, hålls i Bonn, Tyskland, den 7–17 november 2017 med Fiji som ordförandeland.

Delegaterna ska jobba vidare med Parisavtalets regelbok, ett arbete som påbörjades på COP22 i Marrakesh och som enligt planerna ska antas till COP24 i Katowice, Polen, i december 2018.