För två dagar sedan höjde Säkerhetspolisen Sveriges hotnivå i samband med att en efterlyst man jagas i Sverige och en förundersökning gällande förberedelse till terroristbrott inleddes. Under en presskonferens var Säpochefen Anders Thonberg knapphändig med information för att inte försvåra utredningsarbetet.
– Det finns ingen anledning till oro. Men viss vaksamhet ska man ha, sade han också.
I samband med höjningen av hotnivån ökades polisens tillsyn vid mediehus och ett flertal allmänna platser runtom i landet.
Trubbigt instrument
Nu får hotnivåsystemet kritik, bland annat från forskaren Magnus Norell.
– Det är en nationell skala, den gäller hela landet. Men det är också ganska uppenbart att den här individen de söker inte kan vara på flera platser samtidigt, så hotbilden kan inte se likadan ut i hela landet. Dessutom gör det ingen skillnad i polisens befogenheter, så allt höjningen av hotnivån gör är att skrämma folk.
Norell kallar hotnivåerna ett ”trubbigt instrument” och säger att han redan har fått flera mejl från människor som är rädda.
– Jag tycker egentligen inte att hotskalor behövs om landet inte har invaderats och en varning behövs av det skälet. Det är en avvägningsfråga egentligen – låt oss säga att polisen har en uppfattning av att det finns ett konkret hot, då vet de i regel någonting mer, som att det exempelvis kan ske i Västra Götaland eller till och med ”i en storstad”. Det finns möjlighet att varna mer specifikt.
Hur skulle ett bättre system kunna se ut?
– Jag kan förstå ett sådant här system om det också innebär att en hög hotnivå innebär andra befogenheter, som ett undantagstillstånd, men annars verkar det bara som att Säpo och regeringen försöker se ut som de gör någonting. Jag har oerhört svårt att se vad man vinner på det här.