Mat.

2015-09-22 22:00
Jana Fröberg och Vanda Lönngren har rest jorden runt i jakten på sanningen om gröt.  Bild: Malin Sydne
Jana Fröberg och Vanda Lönngren har rest jorden runt i jakten på sanningen om gröt.

På grötresa genom historien

Vad är gröt? Det frågade sig de grötätande systrarna Vanda Lönngren och Jana Fröberg. Föga anade de att den enkla frågan skulle ta dem ut på en flera år lång roadtrip genom historien och världen.

 

Systrarna Vanda Lönngren och Jana Fröberg har alltid ätit gröt, sedan barnsben in i vuxen ålder.

Vi började fundera över rätten vi åt varje dag och tog reda på fakta. ”Gröt är världens äldsta mål” läste vi och när vi kollade vidare kom det fram så mycket spännande historia, udda berättelser och anekdoter att vi helt snöade in på gröt, berättar Vanda Lönngren.

För åtta år sedan besökte de gröt-VM i Skottland och sedan dess har de samlat grötfakta på resor alltifrån Norge över Syrien till Himalaya i jakten på sanningen om gröt. Resultatet av efterforskningarna ges nu ut i bokform (Gröt – en fantastisk historia, Verbal förlag) – en drygt 300 sidor lång kulturhistorisk odyssé genom årtusendena.

Boken är en roadtrip genom historien och världen – en sorts historieätarna i bokform, säger Vanda Lönngren.

Trendkost

Gröt har varit, och är fortfarande på många håll, basföda över hela världen sedan många tusen år. Det var inte länge sedan vi fick möjlighet att ha flera kastruller puttrande samtidigt. Det vanliga har varit att ösa ner allt ätbart i samma gryta över öppen eld. Somliga menar att i stort sett vad som helst som kokats ihop med vätska till en klibbig konsistens är gröt.

Hur lyder er definition på gröt?

– I boken tvingas vi förkasta i princip alla definitioner för att landa i ett svar som utgör finalen i boken, säger Vanda Lönngren.

På senare år har gröten gått från fattigmansmat till trendkost.

–Jag tror att trendfaktorn har flera orsaker. Gröt kan enkelt göras av närodlade råvaror, eko, hälsosam och lagas från grunden. Rätten har också en spännande historia att berätta, säger Vanda Lönngren.

Hon tror att trenden håller i sig.

Gröten har lyckats hålla sig kvar i minst 10 000 år, så jag har svårt att se att den skulle försvinna nu.

Alla varianter har dock inte överlevt in i vår tid. Gröten på tumlare och mandelmjölk från medeltiden serveras inte längre, inte heller den antika gröten på vin och mald hjärna (troligen fårhjärna).

– Just de recepten har vi inte provat, däremot lagade vi exempelvis nödårsgröt på islandslav och den smakade riktigt vidrigt, säger Vanda Lönngren.

Då vill hon hellre slå ett slag för välsmakande, enkla grötvarianter på nordiska sädesslag.

Förr åt människor gröt till frukost, lunch, middag och fest. Det gjorde att de kom på oändliga variationer av det enda sädesslag de hade till hands.

Poängen är att man kan göra mycket gott på väldigt få och närodlade ingredienser.

– Man behöver inte hajpa gröten med exotiska bär från Brasilien. Det finns ett rikt skafferi här också, säger Vanda Lönngren.

Vanda och Janas grundrecept på syrad gröt

(1 portion)

1 dl grötflingor, till exempel havre- råg- eller kornflingor. Även mjöl fungerar bra, då krävs aningen längre koktid.

2 dl vatten

1 nypa salt

Eventuellt 2 torkade, klippta aprikoser eller 1 msk russin.

• Blötlägg grynen och låt stå täckta så länge du önskar, gärna 1–4 dygn. Över en natt händer inte så mycket med smaken, men konsistensen blir krämigare och mjukare. Vid längre tid blir smaken allt syrligare. Lägg med den torkade frukten om du önskar en sötma i gröten. Koka upp grynen i sitt blötläggningsvatten (eller byt ut det mot färskt för en mildare smak) och smaka av med lite salt.

Har du en råg- eller vetesurdeg hemma kan du tillsätta en sked av den till 1 dl grötgryn och dubbel mängd vatten på kvällen, för att kunna koka en riktigt syrlig gröt redan nästa morgon.