Inrikes.

2015-06-15 13:15
"I hög grad är det västvärlden som beställer barn av kvinnor i länder i syd", säger Gudrun Schyman (Fi). Bild: Janerik Henriksson/TT
"I hög grad är det västvärlden som beställer barn av kvinnor i länder i syd", säger Gudrun Schyman (Fi).

Kritik mot RFSU:s ja till surrogatmödraskap

Surrogatmödraskap bör vara tillåtet. Det menar RFSU och poängterar att alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar.
   Men inställningen möter kritik.
   – Surrogatmödraskap innebär en exploatering av kvinnor, säger Gudrun Schyman (Fi).

Just nu pågår arbete med en statlig utredning om surrogatmödraskap. Den ska svara på om Sverige bör införa regler så att det blir möjligt för en kvinna att bära och föda en annan kvinnas barn. Många kvinnoorganisationer är tydliga i sin inställning – surrogatmödraskap bör inte vara tillåtet.

RFSU tycker annorlunda. Under sin kongress i helgen beslutade organisationen om ett nytt idéprogram, där den ställer sig positiv till surrogatmödraskap. RFSU menar att det då behövs tydliga regleringar, men exakt hur de ska se ut är oklart. De menar också att det krävs internationella överenskommelser.

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, tror inte att det är en bra lösning.

– Jag tycker inte att det bör vara tillåtet. Vi har sett att surrogatmödraskap innebär en väldig kommers, det är en exploatering av kvinnor. Det handlar också om synsättet på kvinnokroppen som en behållare. Och förutom könsmaktsfrågan är det en fråga om utnyttjade. I hög grad är det västvärlden som beställer barn av kvinnor i länder i syd, säger hon.

Risk för svarthandel

Även RFSU menar att det finns en risk för utnyttjande, men att surrogatmödraskap sker även om det inte är tillåtet. Därför är det bättre att tillåta det och försöka reglera på vilket sätt det sker.

Kristina Ljungros, ordförande för RFSU, tror också att de flesta blir surrogatmödrar, eller värdgravida som RFSU istället vill kalla det, av altruistiska skäl och inte för att tjäna pengar. Hon menar då att den som vill bära ett barn åt någon annan borde få göra det.

– Om jag vill göra det här, ska inte jag ha möjligheten att bestämma över min egen kropp? Om man gör det av fri vilja, varför ska vi då säga nej till det? säger hon till Metro.

Men Gudrun Schyman tror inte att på att tillåta surrogatmödraskap även om bäraren inte får betalt.

– Jag tror att det är väldigt svårt. Risken för svarthandel är stor.

Hon menar att det är lätt att förstå individens vilja att få barn, men att man måste se det större sammanhanget.

– Vi måste titta på det här globalt. Kvinnors kroppar används i ren produktion för att tillfredställa ett behov på individplan. Det behovet, att kunna få barn, har jag stor förståelse för, men vi måste se den strukturella nivån, säger hon.