Ekonomi.

2016-03-17 15:00
Bild: Jessica Gow/TT

Invandrare ofta överkvalificerade för sina jobb

Sverige behöver ta emot 90 000 invandrare per år för att upprätthålla nuvarande välfärdsnivåer med en åldrande befolkning, enligt Arbetsförmedlingen.

Men nyanlända möts av en diskriminerande arbetsmarknad där de bland annat kommer behöva tampas med den så kallade ”överkvalificeringsproblematiken”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


En hög andel personer med utländsk bakgrund i Sverige utför arbeten för vilka de är överutbildade. Enligt OECD är mer än 30 procent av den utrikesfödda befolkningen överkvalificerade för sina jobb, jämfört med strax över 10 procent bland inrikesfödda.

En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att det även spelar roll var i världen du är född. Bland kvinnor födda i Sverige var 24 procent överutbildade för sina jobb 2005, jämfört med 40 procent av kvinnor födda i Mellanöstern och Nordafrika och 49 procent av de födda i Sydasien.

– Det svenska samhällsbygget är i praktiken inte anpassat för andra än majoritetssvenskar, menar Tobias Hübinette, forskare i kritiska ras– och vithetsstudier och lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet.

Diskriminering

Enligt honom beror felmatchningen på flera faktorer. Delvis har konverteringen av utländska examina fungerat dåligt, vilket ibland har lett till svårigheter även för majoritetssvenskar som studerat utomlands.

Diskriminering på grund av ursprung är också en anledning. Personer adopterade från utomeuropeiska länder är exempelvis överrepresenterade i arbetslöshetssiffrorna, och många adopterade är även överkvalificerade för sina jobb, trots att de framförallt är uppvuxna i den majoritetssvenska medel- eller överklassen.

Det är känsliga frågor, menar Tobias Hübinette, och ytterligare en sådan är att många majoritetssvenskar inte har en examen som matchar deras jobbposition.

– De gör förmodligen ett jättebra jobb ändå, men det betyder också att det finns en massa positioner som redan är upptagna av infödda svenskar.

Riggat för majoriteten

Enligt Tobias Hübinette är det en konsekvens av den klassresa som möjliggjordes i Sverige under förra århundradet. Få länder har lyft så stora delar av befolkningen på samma sätt, både arbetare, kvinnor och ungdomar fick det bättre ställt.

Men man gjorde inte samma sak med personer med utländsk bakgrund. Samtidigt som majoritetssvenskar klättrade uppåt importerades även tusentals kroppsarbetare från andra länder, som generellt fick lägre löner.

– Arbetsmarknaden är av historiska skäl helt enkelt riggad för majoritetsbefolkningen, säger Tobias Hübinette.

Patrik Edgren är utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO). Många av de problem personer med utländsk bakgrund möter på arbetsmarknaden ser han ta sig i uttryck i rekryteringsprocessen.

– Det handlar både om medveten och mer eller mindre omedveten diskriminering, säger han.

Enligt honom utannonseras bara cirka 15 procent av alla tjänster som tillsätts, vilket innebär att nätverk är en viktig tillgång för den som söker jobb. Dessutom har det blivit allt vanligare att använda ”mjuka” kriterier i jobb­annonser, som att man söker ”rätt person för jobbet” eller någon med ”god social förmåga”.

– De här kriterierna är ofta otydligt definierade. Även de gånger man försökt definiera dem visar det sig att man ändå gått på magkänsla i rekryteringssituationer vilket oftast är till nackdel för de som inte faller inom normen.

Borde ses som tillgång

Patrik Edgren menar också att det är problematiskt att goda kunskaper i svenska har blivit ett krav för många jobb, även om själva arbetsuppgifterna inte kräver det. Många arbetsgivare tolkar till och med en brytning som ett språkproblem.

– Utländsk bakgrund är inte en kvalifikation i sig, men det finns kompetenser som skulle vara väldigt bra för Sverige. Arbetsgivare måste fråga sig om de bara vill rekrytera från en del av arbetsmarknaden, eller om de vill hitta den bästa kompetensen.

Överkvalificering

17,3 procent av anställda som är inrikesfödda upplever att de är överkvalificerade för sina jobb. Bland utrikesfödda är siffran 33,3 procent.

29 procent av personer med utländsk bakgrund (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) har upplevt hinder på arbetsmarknaden relaterade till sin bakgrund.

Sysselsättningsgraden 2014 för inrikesfödda var 83,1 procent jämfört med 67,8 procent bland utrikesfödda.

30 procent av den utrikes­födda befolkningen är överkvalificerade för sina jobb.

10 procent av den inrikesfödda befolkningen är överkvalificerade för sina jobb.

Källa: Rapport från SCB (2014)