Helgens attentat har fått diskussionen om USA:s vapenlagar, och bristen på bakgrundskontroller, att aktualiseras i den nationella debatten.
Vapenkontroll har redan varit ett framträdande tema i de demokratiska primärvalskampanjerna, där alla kandidater är överens om hårdare lagstiftning och allmän bakgrundskontroll. Kamala Harris har lovat att få lagstiftning på plats inom 100 dagar om hon blir president och senator Cory Booker uppmanade under söndagen till hårdare tag mot skjutvapen.
– Varje gång detta händer säger vi aldrig mer. Vi säger att vi ska göra något. Vi säger att det kommer att förändras men det har det inte, säger demokratiske presidentkandidaten Pete Buttigeg enligt Wall Street Journal.
Opinionen kritisk
Enligt en undersökning från Reuters/Ipsos är 69 procent av amerikanerna - inklusive 85 procent av demokraterna och 57 procent av republikanerna - för starka eller måttliga begränsningar av skjutvapen, och 55 procent sade att de föredrog politik som gör det svårare att äga en pistol.
Men några lagar lär inte gå igenom kongressen under den närmaste tiden. President Trump har visat svalt intresse för att begränsa amerikanernas tillgång till vapen och har under sina kampanjmöten hotat med att motståndarsidan ”kommer ta era vapen ifrån er”.
Lagstiftning dröjer
Och utan presidentens stöd kommer troligtvis ingen lagstiftning att komma på plats, menar Doug Heye som är expert på det republikanska partiet.
– Om president Trump ger med sig skulle vi kunna få se rimliga förändringar i våra vapenlagar. Annars kommer status quo bestå, säger han till Wall Street Journal.
Skjutvapnen som användes i både Ohio och Texas köptes lagligt, enligt brottsbekämpande myndigheter.