Vid 05-tiden natten mot torsdag hände det som världen fasat för. I ett tv-sänt tal meddelade Rysslands president Vladimir Putin att en särskild militär operation inletts mot Ukraina för att ”demilitarisera” och ”avnazifiera” landet.

Enligt brittiska The Guardian som hänvisar till ukrainska regeringskällor har Ryssland i en första anfallsvåg slagit till med kryssningsmissiler, artilleri och luftangrepp mot ukrainsk, militär infrastruktur och gränsposteringar. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att minst åtta personer är döda till följd av de militära handlingarna. Vid lunchtid rapporteras från ukrainskt håll att ungefär 10 civila dödats, och runt 40 soldater. Ukraina hävdar vidare att ett 50-tal ryska soldater dödats, något som Ryssland slår tillbaka mot.

Dagens ETC:s korrespondent på plats i Kiev, Joakim Medin, vittnar om att avlägsna explosioner hörts ända till huvudstaden. 

– Jag ser en del folk och trafik ute fortfarande, men klart mindre än igår. Det kommer också uppgifter om bombningar mot vissa flygplatser, säger han och lägger till att Ukrainas nationalsång spelas på full volym i stadens centrum.

Enligt medieuppgifter har explosioner också hörts från städer som Odessa, Mariupol, Kharkiv, Dnipro och även från Kiev, där stadens borgmästare beordrat stadens invånare att söka skydd och hålla sig inomhus. Redan direkt efter de första ryska bombningarna införde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undantagstillstånd i landet.

Ukraina vädjar om fred – Putin lovar ställa dem som ”begått brott inför rätta”

I ett direktsänt tal vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inatt till det ryska folket att kräva av sina ledare att kriget stoppas. Före dess hade Vladimir Putin i ett eget tal klargjort för världen att digra konsekvenser väntar den som försöker stoppa Ryssland.

”Idag tog jag initiativ till ett telefonsamtal med den Ryska federationens president. Svaret var tystnad.”

Så inledde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett tv-sänt till både det ukrainska och det ryska folket tidigt på torsdagsmorgonen, ett tal i vilket han varnade för att tiotusentals människor kan komma att dö i det krig som Ryssland nu inlett mot Ukraina. 

”Jag talar inte till er som president. Jag talar till er som ukrainsk medborgare. Mer än 2 000 km gemensam gräns skiljer oss åt. Längs denna gräns finns era trupper stationerade, nästan 200 000 soldater, tusentals militära fordon. Era ledare har gett klartecken till dem att ta ett steg framåt, in i ett annat lands territorium. Och detta steg kan bli början på ett nytt storkrig på den europeiska kontinenten”, fortsatte han innan han återigen bedyrade att Ukraina aldrig har eller kommer att utgöra ett hot mot Ryssland och att han fortsatt är redo att samtala, med vem som helst, var som helst, på vilken plattform som helst, för att få ett stopp på kriget.

Av den ryske presidentens tal till den egna nationen att döma har Vladimir Putin inga som helst planer på samtal med sin ukrainska kollega. I samband med att anfallet inleddes förklarade han för det egna folket att Rysslands plan inte är att ockupera sin södra granne, men att Ryssland ”måste försvara sig från dem som tagit Ukraina som gisslan”, av allt att döma riktat mot USA och dess allierade, som Ryssland anser har korsat en röd linje genom sin expansion av Natoalliansen.

I sitt tal hävdade Putin också att Ukraina ”skapats av Ryssland” – ”av Kommunistryssland, närmare bestämt”, lade han till – och att landet är oförmöget till självstyre, en formulering som enligt historikern Timothy Snyder vid Yales universitet, som MSNBC talat med,  är ett klassiskt tillvägagångssätt att förneka en nations existensberättigande för att på så sätt rättfärdiga en attack mot samma nation.

Varnar andra nationer

Putin hävdade i talet också att angreppet syftar till att skydda civilbefolkningen i östra Ukraina, att målet är att demilitarisera landet och att ”föra dem som begått brott inför rätta”.

Samtidigt varnade han för utländsk inblandning i konflikten och sade att ”ingen ska behöva hysa några tvivel om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till förgörelse och till fruktansvärda konsekvenser för vilken potentiell angripare som helst”. Dessutom lade han till att Ryssland är ”en av de mäktigaste kärnvapennationerna, med tillgång till en bred arsenal toppmoderna vapen”.

Världens ledare har inte varit sena med att fördöma den ryska aggressionen. Direkt efter att nyheten om den ryska angreppet nått omvärlden anklagade USA:s president Joe Biden Putin för att med berått mod ha valt ett krig som kommer att leda till en ”katastrofal förlust av människoliv och mänsklig lidande”.

I en tweet skriver Biden också att USA och dess allierade kommer att svara på angreppet ”enat och beslutsamt” och att världen kommer att hålla Ryssland till svars. 

Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson fördömer invasionen och säger sig vara ”förskräckt över de fruktansvärda händelserna i Ukraina”. 

”President Putin har valt blodsutgjutelses och förstörelsens väg genom detta oprovocerade anfall”, skriver han.

Både Frankrikes och Tysklands ledare, som bägge tillhör de länder i Europa som har närmast band till Ryssland, har kommit med liknande fördömanden. 

”Tyskland fördömer å det kraftfullaste denna skrupelfria handling av president Putin. Vår solidaritet finns med Ukraina och dess folk”, säger tyske förbundskanslern Olaf Scholz i ett uttalande. 

”Ryssland måste stoppa sina militära operationer omedelbart”, twittrade Frankrikes Emmanuel Macron efter anfallet.

Även EU har reagerat starkt på det ryska brottet mot internationell rätt och i ett uttalande lovar Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, och Charles Michel, ordförande för EU-rådet, ”massiva och allvarliga konsekvenser för Ryssland för dess handlingar”.

Fördömanden trillar också in från svenskt håll. 

”Det är en oerhört mörk dag för Europa. Jag fördömer kraftfullt Putins och Rysslands storskaliga militära invasion av Ukraina. Putins avskyvärda agerande bombar sönder den europeiska säkerhetsordningen”, skriver Annie Lööf (C) på Twitter.

”Inatt förklarade Ryssland krig mot Ukraina. Det pågår nu ett storskaligt, reguljärt krig i Europa. Det är oerhört allvarligt. Ryssland är ensamt ansvariga för konflikten. Våra sanktioner måste bli tuffare och mer omfattande. Ukraina solidaritet”, skriver Miljöpartiets Jakop Dalunde på samma plattform.

”Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands pågående invasion av Ukraina. Rysslands agerande är även en attack på den europeiska säkerhetsordningen. Det kommer bemötas av enigt och robust svar i solidaritet med Ukraina. Ryssland är ensamt ansvariga för detta mänskliga lidande”, skrev statsminister Magdalena Andersson på torsdagsmorgonen i en tweet.

Klockan 10.15 på förmiddagen håller statsminister Magdalena Andersson en pressträff.

– I dag inleddes ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia. Ryssland invaderar ett europeiskt land och hotar en demokratiskt regering,.

– Det är ett flagrant brott mot internationell rätt och hotar den europeiska säkerhetsordningen. Sverige fördömer den ryska invasionen i starkast möjliga ordalag. Ryssland är ensamt Ryssland måste ovillkorligen dra tillbaka alla stridskrafter från Ukraina, säger statsministern.

Statsministern vänder sig till folket:

– Att detta händer får konsekvenser för Europas länder, så även Sverige. Regeringen kommer fatta de beslut som krävs. Berörda myndigheter arbetar för högtryck, säger statsministern.

– Vi förbereder oss för att detta kan bli en långvarig situation.

Magdalena Andersson betonar också att alla ska vara uppmärksamma på desinformation och vara noga med att ta reda på källor kring uppgifter, samt vara noggranna med vilka uppgifter som sprids vidare.

Utrikesminister Ann Linde kritiserade i hårda ordalag Vladimir Putins tal i natt.

– Påståendena i Putins tal om nazism och folkmord i Ukraina är en förolämpning, säger utrikesminister Ann Linde.

– Det finns ingen annan än Ryssland och Vladimir Putin som ansvarar för denna situation, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Under pressträffen får statsministern frågor om hur Sverige bör agera vid en stor flyktingström.

– Självklart ska Sverige ta sitt ansvar och Sverige visar på många sätt solidaritet med andra länder. Men Sverige kan inte gång på gång ta det störst ansvaret för människor på flykt. Givet ansvaret Sverige tog 2015 behöver vi en rimligare fördelning och att andra länder tar det ansvar som Sverige tidigare visat, kommenterar hon.