Utrikes.

2020-02-26 12:05
  • Greta Thunberg (mitten av gruppbilden), Tabata Amaral och Malala Yousafzal är tre unga som barnrättsförespråkaren Lars H Gustafsson lyfter fram som personer vi alla borde lära av.  Bild: Gian Ehrenzeller
    Greta Thunberg (mitten av gruppbilden), Tabata Amaral och Malala Yousafzal är tre unga som barnrättsförespråkaren Lars H Gustafsson lyfter fram som personer vi alla borde lära av.
  • Tabata Amaral. Bild: Alexandre Amarante/CC BY-SA 4.0
    Tabata Amaral.
  • Malala Yousafzal. Bild: Markus Schreiber/AP/TT
    Malala Yousafzal.
Puffetikett
Dagens ETC

Vad händer om vi låter barnen leda vägen?

De vuxna måste låta barnen leda vägen. Och det måste göras på riktigt.

Så kan vi berika våra gemensamma liv – och rädda demokratin.

Den slutsatsen har Lars H Gustafsson till sist landat i efter decennier som barnläkare och barnrättsförespråkare:

– Vi ger barn så mycket låtsasinflytande, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sebastian kan inte sova. Han brukar tänka på tiggarna han ser på stan. Ligger de ute och fryser? Har de något att äta? Ikväll såg han dessutom ett nyhetsinslag om klimatkatastrofen och nu kan han inte sluta tänka på alla djur som kommer att dö. Han gråter. Han är nio år.

”Jag hade velat att han kunde få känna sig som ett barn och inte som någon som ska bära all världens problem på sina axlar”. Så skrev Sebastians pappa i ett brev riktat till barnläkaren Lars H Gustafsson. Brevet är bara ett av alla som Gustafsson tog emot efter att ha skrivit den första upplagan av ”Leva med barn”, en bok som barnavårdscentraler sedan 1983 har delat ut till föräldrar i landet.

Barn är människor

Gustafsson tar brevet som utgångspunkt i boken ”Relationsrevolutionen”, som kom ut 2016. Revolutionen som Gustafsson förespråkar handlar om att gå en balansgång: utan att släppa ansvarsrollen måste vuxna börja se barn som jämlika människor som därmed ska få mer inflytande, rättigheter och ansvar.

– Det som jag tycker är spännande med att ha med barn och ungdomar att göra är att man hela tiden får de här utmaningarna, säger Lars H Gustafsson när Dagens ETC möter honom i sin lägenhet i Lund.

– De tvingar en hela tiden att ifrågasätta vem man är och vad man gör. Det jag hela tiden försöker beskriva i mina böcker är att det då kan bli en väldigt spännande utvecklingsresa där man ger och tar.

Vuxna måste agera

Lars H Gustafsson är förälder till åtta barn och barnbarns­skaran växer. Han har engagerat sig i barnfrågor under nästan hela sitt vuxna liv, som barn­läkare, inom organisationer som Rädda barnen och Unicef, och som debattör och författare till en mängd böcker om hur vuxna kan och bör förhålla sig till barn. Under de senaste åren har han alltmer brottats med frågan: Vad händer om vi låter barnen leda vägen?

För att det ska hända behöver vuxna till att börja med bryta sig loss från föreställningar om barn som några de kan och bör bestämma över. Men det räcker inte. Samtal och analyser måste till sist landa i handling.

Sebastian hjälps inte av att höra att han ska sluta tänka på klimatet och tiggarna. Istället behöver pappan samtala med honom ungefär så här, skriver Gustafsson: ”Nu får vi sätta oss ner och fundera tillsammans och ta reda på lite mer. Vi kanske inte kan lösa världsproblemen, du och jag. Men något kan vi göra”. Och sedan bör pappan agera, så att Sebastian får se att hans oro tas på allvar.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det påminner om hur Greta Thunbergs föräldrar agerade när hon blev apatisk, deprimerad och slutade äta. Utöver att ägna mer tid åt sina barn och kämpa till sig sjukvårdshjälp tog föräldrarna dotterns klimatoro, och hennes kritik av föräldrarna som hycklare, på allvar. Svante Thunberg blev vegan, Malena Ernman slutade flyga, och de engagerade sig båda i klimatfrågan.

– Jag visste att det här var det rätta att göra,” berättade Svante Thunberg nyligen för BBC.

– Men jag gjorde det inte för att rädda klimatet. Jag gjorde det för att rädda mitt barn”.

I sin senaste bok, ”Glöd och visdom”, som kom ut förra månaden, lyfter Lars H Gustafsson fram Greta Thunberg, den brasilianska aktivisten och parlamentarikern Tabata Amaral och Nobelpristagaren Malala Yousafzai som unga personer som ”på ett nästan övertydligt sätt gjort klart att de vill bli tagna på allvar […]. De vill samtala med oss. Så låt oss göra det [...]! Så länge vi är klara över premisserna: att samtalen ska leda till aktiv handling.”

Våga bli avklädd

– I mitt jobb har jag ganska ofta mött barn som är förvånansvärt klarsynta, inte minst barn som haft det problematiskt på olika sätt, döende barn, barn i krig, och där blir det så tydligt att barn ibland ser rakt igenom vad som håller på att hända med en förbluffande klarsynthet. Men ingen orkar riktigt ta in det, säger Gustafsson.

– Just nu är jag upptagen av vad det är för mekanismer som gör att vi inte kan ta till oss det här.

Greta Thunberg avfärdas ofta som okunnig eller som ett barn som bara ekar vad föräldrarna säger. Gustafsson kallar det för ”patriarkala reflexer” – kvinnor har länge avfärdats med samma argument. En annan mekanism är att helgonförklara Greta Thunberg och andra barn, vilket inte heller leder till ett samtal eller tvingar oss andra till förändring och handling.

– Jag tror att det handlar mycket om skam också. Man står där avklädd och har egentligen inga bra argument och det är ganska jobbigt.

Om vuxna kunde skaka av sig de patriarkala slaggprodukterna och skammen skulle barn kunna ges mer makt. Och det är på tiden, menar Gustafsson.

– Jag tycker att man skulle börja med att sänka rösträttsåldern till 16 och sedan kanske fortsätta längre och se vad som händer när barn får faktiskt inflytande. Det vore väldigt intressant att se vad de skulle driva för frågor. Och det vore väldigt spännande att se vad som hände om Rädda barnen eller Unicef drevs av barn.

Ges låtsasinflytande

FN:s barnkonvention, som Gustafsson var med och förhandlade fram, utgör grunden i mycket av hans tankar och har precis blivit svensk lag. Om han fick bestämma skulle konventionen ligga på köksborden över landet och utgöra samtalsunderlag mellan människor i alla åldrar om skyldigheter och rättigheter, precis som han själv använde den under sina år som skolläkare i Rosengård i Malmö.

Att våga överlämna makt till barn och ta ansvar för den processen skulle bidra till fler klimataktivister. Men det är också Lars H Gustafssons svar i den rådande debatten om att demokratin är hotad.

– En av de saker som förödande för demokratin i dag är att vi ger barn så mycket låtsasinflytande. Man frågar dem om olika saker och sedan gör man ändå inte som de vill. Man vågar inte lämna över besluten och det verkliga inflytandet till barn och unga.

Tre unga personer som leder vägen

I sin senaste bok, Glöd och Visdom, fördjupar sig Lars H Gustafsson i tre av sina viktigaste inspiratörer: Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula ­Renberg.

Han beskriver också tre av hans nutida ­vägvisare, som han menar att vi alla borde lära av – för att därefter agera:

Tabata Amaral är i dag 26 år gammal. Hon kämpar för alla barns rätt till en likvärdig utbildning och är en av de yngsta som någonsin valts in i Brasiliens parlament. Den 27 mars 2019 gjorde hon sig känd för stora delar av Brasilien och världen då hon med sakliga argument krossade utbildningsministern i en debatt. Två veckor senare avgick ministern.

Malala Yousafzai var 17 år när hon 2014 tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den indiske barnrättsaktivisten Kailash Satyarthi. Hon tvingades fly från Pakistan 2012 efter att ha skjutits i huvudet av talibaner som motsatte sig hennes kamp för en likvärdig utbildning för alla barn, även flickor. Malala Yousafzai fortsätter sin kamp i exil.

Greta Thunberg började sitt engagemang i klimatfrågan med att läsa på och ifrågasätta sina föräldrar. Den 20 augusti 2018 inledde Thunberg, då 15 år, en ensam-sittstrejk utanför riksdagen. Rörelsen har spridit sig över hela världen och strejkerna under en vecka i september 2019 har beskrivits som de största klimat­strejkerna någonsin.