Det resonemanget liksom bakgrunden som motståndsfigur delar Jansa intressant och oroväckande nog med såväl Polens härskare Jaroslaw Kaczynski som Ungerns premiärminister Viktor Orbán. De två ledarna inledde på ett liknande sätt som Jansa och har sedan steg för steg fortsatt demontera demokratin. Det kan gå snabbt i länder där demokratiska strukturer och liberala värderingar vuxit fram på bara några decennier.

Janez Jansa var premiärminister också 2004–2008 och på nytt 2012–2013, innan han åkte i fängelse i ett år för korruptionsbrott. Han har vandrat högerut under sitt politiska liv och kan idag, som ledare för regeringspartiet SDS, beskrivas som en nationalistisk högerpopulist.

I början av februari slog det slovenska journalistförbundet larm om att oberoende medier numera regelbundet nekas möjlighet att tala med regeringsrepresentanter. Jansa är sedan tidigare känd för aggressiva utspel mot granskande medier. Sedan återkomsten till makten har han använt Twitter och andra kanaler för att attackera medier och enskilda journalister, vars rapportering han avfärdar som ”fake news”.

Jansa har även drivit igenom lagar för att minska anslagen till public service-medierna. Samtidigt har flera högermedier som står hans parti nära mottagit betydande ekonomiskt stöd från Ungerns regering. Flera pressfrihetsorganisationer har uppmärksammat en snabbt försämrad situationen i Slovenien, som även leder till en växande självcensur bland journalister.

Det oberoende civilsamhället har också drabbats. Under sin valkampanj svor Jansa att skära ner på anslagen till icke-statliga organisationer. Efter makttillträdet har han attackerat specifika organisationer som bland annat arbetar med migrationsfrågor. Jansa har misstänkliggjort organisationerna genom att påstå att de bara berikar sig själva med offentliga medel genom deras ”partners” – den slovenska vänstern.

Under 2020 har regeringen dessutom ersatt ett flertal museichefer med högerorienterade och/eller lojala nya chefer, och kritiker fruktar att dessa chefer kommer ympa in en konservativ och nationalistisk agenda i kulturen. I december undertecknade 150 utländska akademiker ett protestbrev mot att regeringen försöker ta kontroll över både kulturpolitiken och oberoende forskning. Om sådana protester hjälper eller om Slovenien, Ungern och Polen istället kommer att få mer inflytande över EU återstår att se. Det lilla landet på två miljoner invånare kommer under det andra halvåret 2021 att inneha ordförandeskapet i EU.