– Det finns inte en, utan flera viktiga frågor. Ett exempel är bristen på egen, feministisk kunskapsproduktion inom akademin. Endast ett fåtal universitet har genusvetenskap som ämne, det publiceras väldigt lite feministisk litteratur, och av det som finns är det mesta översättningar av texter från rikare länder. Det saknas nationella och lokala kontexter och perspektiv i böcker och projekt som rör genus. Förutom att vårt land fortsätter i krig med Ryssland, vilket bland annat resulterar i humanitära problem i området nära krigszonen och internflyktingar, så har feministrörelsen även uppmärksammat de radikala mansgrupper som under förevändningen att de försvarar ”traditionella värderingar” attackerar både människor och kulturella aktiviteter. De här grupperna har ofta ingen stark ideologisk komponent, utan de utför mer politiska order. De förblir dock ostraffade och har utsett feminister och hbtqi+-personer till sina främsta fiender.

– När det gäller vårt lands politiska styre så utgör kvinnor endast 21 procent av parlamentet, vilket är föga överraskande. Det finns ett motstånd bland parlamentsledamöterna att ta upp frågor som rör våld i hemmet, och Ukraina kan fortfarande inte ratificera Istanbulkonventionen.

Finns det något exempel på att ni ser att det går i rätt riktning när det gäller feminism och kvinnors rättigheter?

– Istället för Istanbulkonventionen har parlamentet antagit en lag som ska förebygga och motverka våld i hemmet, vilket ju är positivt. Olika icke-statliga organisationer arbetar för att skapa hjälpcenter och skyddat boende för våldsoffer, och håller i utbildningar i respektfull och korrekt kommunikation för poliser som kommer i kontakt med personer som utsatts för våld.

Parlamentet har också avskaffat den lista som tidigare fanns över yrken som var förbjudna för kvinnor, till exempel arbete under jord, olika specialiteter inom bygg och konstruktion, tunnelbaneförare, chaufför för långdistansbussar och flera hundra andra yrken. Andra positiva exempel är att den statliga tv-kanalen har antagit en policy för jämställdhet och icke-diskriminering, och att det finns numera också en lag som förbjuder sexism i reklam.

– Det finns också massor av coola små lokala jämställdhetsprojekt. Till exempel har vår organisation skapat en lokal feministklubb för tonårsflickor. Sådana klubbar behövs egentligen överallt, men för att det ska bli möjligt krävs det gemensamma ansträngningar från olika håll, och det finns idag inga resurser och politisk vilja för det.

Fotnot: Läs om Clara Lee Lundbergs kontakt med Yosh efter krigsutbrottet