– Människor kommer att fortsätta fly så länge det pågår krig. Att bygga högre murar eller fokusera på att stänga gränser och avvisa båtar kommer bara leda till att fler människor dör – för det de flyr från är hemskare än risken att dö, säger Caroline Bach, kommunikatör för FN:s flyktingorgan UNHCR.

Just nu varnar UNHCR speciellt för tre farliga situationer i världen – krigets Syrien, konflikternas och torkans Somalia och den livsfarliga flyktvägen över Medelhavet. Att många flyr från Syrien är inte nytt för någon
som har läst tidningarna de
senaste åren, men det är även över 870 000 människor som är på flykt från Somalia, och närmare 2,5 miljoner har fått lämna sitt hemland Sydsudan.

Ofta inte planerat

Sedan början av året har ungefär 10 000 personer korsat Medelhavet, de flesta från Libyen eller Tunisien till Italien. Nästan 400 har dött eller försvunnit på vägen.

De som, trots stängda gränser och farliga flyktvägar, lyckas ta den här vägen till Europa hade ofta inte planerat att det skulle gå som det gjorde – enligt studier från Warwickuniversitetet och projektet MEDMIG lämnar många sina hemländer utan ett bestämt mål, andra har ett tilltänkt mål som sedan visar sig inte leva upp till förhoppningar. En grupp lämnar sitt hemland för att söka internationellt skydd, men tvingas vidare på grund av bristande skydd eller stöd.

Bara 46 procent av de 720 ensamkommande minderåriga som korsade Medelhavet från Libyen som intervjuades av Unicef och Reach runt början av 2017 hade lämnat sina hemländer i syfte att ta sig till Europa. Och jämfört med resten av världen är det få människor på flykt som tar sig till världsdelen.

– I dag befinner sig endast sex procent av världens flyktingar i Europa. Nästan nio av tio flyktingar flyr till sina grannländer, säger Caroline Bach.

– Många flyktingar har familj i Europa som de vill återförenas med, och skulle även kunna komma som kvotflyktingar, på arbetsvisum eller studentvisum – det finns lagliga och säkra sätt. Vi kan hjälpa människor i säkerhet utan att de ska behöva riskera sina liv på Medelhavet.

Vad vill UNHCR se för insatser från EU:s regeringar?

– UNHCR har lagt fram praktiska lösningar för ett EU som skyddar och integrerar flyktingar på hemmaplan, klarar av att hantera ett rättssäkert mottagande och är engagerat globalt med att minska den globala flyktingkrisen. Vad vi behöver är en solidaritetsinsats bland EU-länderna, och att alla tillsammans delar på ansvaret. Vägen framåt är via ett gemensamt asylsystem och stärkta integrationsinsatser.

I Sverige diskuteras ju säkerhetsläget i Afghanistan mycket, i samband med utvisningar. Hur ser ni på läget där?

– Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats de senaste åren och fortsätter att vara mycket oförutsägbart. Konflikten såväl som de omfattande kränkningarna av mänskliga rättigheter har eskalerat avsevärt och vi är bekymrade över det våld som riktas mot barn i landet – sexuellt våld, tvångsrekrytering av minderåriga och bombattentat mot skolor fortsätter att öka. Det finns för närvarande inget fungerande barnsskyddssystem i Afghanistan för att kunna ta hand om barn som mår väldigt dåligt.