– Det finns en grupp forskare som anser att det behövs en ansvarsfull auktoritär kraft som ställer sig över ekonomiska intressen för att vi ska klara att nå 2–3 grader-målet, berättar han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Auktoritär kraft, skulle man kunna säga, är president Xi Jinpings mellannamn. Han har koncentrerat makten till sig själv när han har blivit generalsekreterare för kommunistiska partiet och ordförande för den centrala militärkommissionen 2012 samt valts till president 2013. Han har tagit vågade beslut för att befästa sin enmansposition. Det senaste klubbades igenom under folkkongressen; att avskaffa begränsningarna för hur många mandatperioder som landets president kan sitta vid makten. Längre än så här kan han inte komma.

Mao, Deng och Xi

Att Xi inte bara är en i raden av presidenter visade sig redan förra året då partiet beslöt att Xi:s tankar ska skrivas in i grundlagen. I ett tillägg till konstitutionen kommer de att finnas, under parollen: ”Xi Jinpings idéer om socialism med kinesiska förtecken för en ny tid”.

Xi sällar sig således till några få kinesiska ledare på allra högsta nivån, bland dem Mao och Deng, vars idéer har skrivits in i den officiella ortodoxin, eller läran. Politiska idéer som inte är inskrivna i den officiella doktrinen, betraktas som felaktiga. Att propagera för sådana ses som ett lagbrott och kan leda till straff.

I praktiken innebär detta att personer som kritiserar Xi i framtiden kan anklagas för att bryta mot konstitutionen.

Börje Ljunggren har varit Sveriges ambassadör i Peking. Enligt honom är Xi:s ledarskap annorlunda mot tidigare kinesiska presidenter och ledare.

– Det är inte längre ett kollektiv som leder. Xi har en mission. Han vill åstadkomma landets pånyttfödelse, ett starkt Kina. Den kinesiska drömmens förverkligande under partiets fasta ledning, berättar Ljunggren under en föreläsning.

Den auktoritära positionen som presidenten har fått har redan visat sig leda till mer övervakning och ökad censur. Redan när nyheten om förslaget att skriva in Xi:s tankar i konstitutionen kom begränsades friheten att skriva på nätet.

Den amerikanska nyhetstidningen China Digital Times skriver att flera nyckelord och fraser som kan kopplas samman med förslaget har bannlysts från mikrobloggen Weibo, Kinas svar på Twitter.  Bland annat ska fraser som ”jag håller inte med” och ”utropar sig själv till kejsare” ha bannlysts från plattformen, såväl som ”Nalle Puh”, vilket länge varit ett öknamn för Xi Jinping.

Ny supermyndighet mot korruption

Sedan några år tillbaka bedrivs en kampanj mot korruption i Kina. Kritiker menar att det har varit ett sätt för presidenten att rensa ut all opposition. Men Xi Jinpings kampanj mot korruption är mycket populär.

– Befolkningen tycker den är bra! De älskar dessutom antikorruptions-teman som underhållning i tv-serier och på teater. Korruptionen kostar mycket pengar som skulle kunna gå till skola och vård. Man är trött på att leva i en korrupt stat, säger Johan Lagerkvist.

Kampen mot korruptionen intensifieras nu ytterligare. Lagen om tillsyn (The Supervision Law) antogs av folkkongressen och därmed beviljades ett nytt organ, Nationella övervakningskommissionen, omfattande befogenheter att undersöka och straffa alla statsanställda kineser utan att behöva vända sig till domstol.

Amnesty Internationals chef för östra Asien, Nicholas Bequelin, är mycket kritisk till den nya lagen.

– Lagen om tillsyn är ett övergripande hot mot mänskliga rättigheter i Kina. Det lägger tiotals miljoner människors liv i händerna på ett hemlighetsfullt system som inte kan ställas till svars och som står över lagen, säger Nicholas Bequelin.

Amnesty skriver att det nya systemet ger rätten att hålla kvar och förhöra kommunistiska partimedlemmar och offentligt anställd personal. Likaså kan domare, akademiker och personal på statligt ägda företag bli frihetsberövade upp till sex månader utan åtal eller rättegång, och utan garanterad tillgång till advokat eller att deras familjer underrättas.

– Lagen urholkar Kinas rättssystem. Den möjliggör godtycklig och långvarig placering i isoleringscell utan någon egentlig tillsyn och ökar risken för tortyr och påtvingade ”bekännelser”, menar Nicholas Bequelin.

Hittills har Xi:s antikorruptions-kampanj riktat sig enbart mot medlemmar av kommunistpartiet, och alla grova fall har avgjorts i domstolar. Närmare 1,3 miljoner partimedlemmar har straffats sedan starten 2013.

Men nu kommer alltså den nya övervakningskommissionen att förhöra, gripa, beslagta tillgångar och straffa korrupta tjänstemän anställda av staten.

– Bakgrunden till kampanjen mot korruption är att man vill
öka ekonomin. Man vill ha en modern och innovativ ekonomi, menar Kinaexperten Johan Lagerkvist.

Tillväxt och miljöproblem

Att ekonomin fortsätter att växa är en viktig pusselbit för att leda Kina till att bli en äkta stormakt igen. Det finns till och med ett år satt då detta ska vara uppnått; år 2049.

Men den enormt snabba tillväxten vi har sett i Kina det senaste decenniet har lett till stora miljöproblem. Enligt tidningen Extrakt överskreds under 2013 gränsvärdena för bland annat mikropartiklar i luften, i 70 procent av Kinas 74 största städer. Något som innebär allvarliga hälsorisker för stadsborna.

Kina har visat framfötterna och genomfört flera radikala miljösatsningar. ETC har tidigare skrivit om att Kina idag tillverkar hälften av världens solceller och redan är störst i världen när det gäller vindkraft. Dessutom har de satt ett tak för sin kolanvändning.

– Man har vunnit när det kommer till den globala handeln men då måste man också ta ansvar. Det har Kina gjort på miljöområdet. Man har bland annat gjort mycket på hemmaplan för att fasa ut gamla kolsystem, säger Lagerkvist.

Däremot, menar han, är Kina inte lika delaktig i de globala kriserna när det kommer till konflikter och mänskligt lidande.

– Kina lovar mycket, till exempel i Davos då de deklarerade att de ska vara en ansvarig miljöpartner men när det kommer till stora svåra konflikter och kriser som till exempel Syrien och Ukraina, då är de tveksamma och försiktiga. De sitter på staketet och låter de andra ta ansvar och spela på planen. De vinner fördelar av detta, menar Lagerkvist.

Social Credit System

Trots att Kina kanske gör framsteg i klimat- och miljösatsningar och ligger i den absoluta framkanten inom forskning och utveckling av AI (artificiell intelligens) så har de en diametralt annorlunda syn på mänskliga rättigheter än vad som finns i en fungerande demokrati.

Ett exempel är införandet av ett socialt kreditsystem där allt du gör på internet bedöms av algoritmer och poängsätts. Enligt Johan Lagerkvist som är expert på området är det ett gigantiskt projekt som syftar till att utvärdera vad folk säger, deras köpbeteende och deras icke-ekonomiska beteende digitalt.

– Det fins inget enhetligt system än utan det är åtta till tio olika system som testas i olika geografiska områden. Det finns både statliga och privata system, men de privata aktörerna delar med sig av information till de statliga. De kan också tjäna pengar på att sälja vidare information som de samlar in om olika beteenden. De privata företagen måste också ge ifrån sig information till exempel till domstolar utan kostnad, förklarar Lagerkvist.

Ett av de privata företagen som deltar är e-handelsjätten Alibaba. Hittills har omkring sex miljoner kineser hamnat på åklagarnas svartlistning genom att ha betett sig ”fel” på nätet. Att siffran redan är så hög får Johan Lagerkvist att tro att myndigheterna har haft system igång betydligt längre tid än vad som uppgetts.

Orwell och Huxley

– Det är en Orwellsk dröm i en enpartistat; man kan uppfatta socialt missnöje långt före en protest på gatan äger rum. Samtidigt är det en planekonomisk dröm. Det finns kvar en tro att man kan hitta den gyllene nyckeln till alla samhällsproblem.

Parallellt finns det inte bara i Kina en dröm om att göra marknadsekonomin fulländad genom övervakning. Man ser att i Kinas enpartistat finns ordning och reda medan det är fullt kaos i Putins Ryssland.

– Det finns en enda intressant aspekt (med Social Credit System/red) och det är att man kan samla in ekonomisk data så man kan styra en ekonomi på ett effektivt sätt och därmed undvika effekter som svängningar och ständigt återkommande bubblor och så vidare. Man kan driva en bättre välfärdsstat, menar Lagerkvist.

Enligt det övergripande policydokumentet om Social Credit System ska ett rikstäckande system vara igång år 2020. Då ska individer, företag och myndigheter, ja, alla kineser, vara under luppen. Det är bara det kommunistiska partiet som är undantaget. Lagerkvist kan inte se att det finns något bra med systemet.

– Nej, jag kan inte se någonting bra med det. Jag ryser när jag ser på Kina. Det är den värsta typ av diktatur, som gynnar de mest giriga. Det lämnar massor med människor utanför. De har infört ett ekonomiskt slaveri.

En klar auktoritär kraft, alltså. Så frågan är då om inte Kinas president Xi Jinping skulle kunna vara den kraftfulla ledaren som kan lösa klimathotet just därför att han har så mycket makt och just för att han inte behöver ta hänsyn till varken medborgarna eller privata intressen.

– Det är en jättesvårt politisk-filosofisk fråga. Självklart en intressant sådan med tanke på denna miljöförstörelse och klimatpåverkan som löper amok. Vi har så många intressen som bekämpar förändring. Men samtidigt fråntar det folks medborgaransvar. Det är livsfarligt att placera den typen av makt i en persons händer. Efter Xi vad händer då? Vem får makten? Man kan drömma om den välvilliga despoten men de brukar inte bli varaktiga, säger Lagerkvist och avslutar:

– Livet i Kina är som i Huxleys Brave New World – man går på någon slags valiumtabletter för att orka med.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.