I maj 2011 kom en majoritet i riksdagens utrikesutskott överens om att skärpa reglerna för vapenexport till ”ickedemokratiska stater”. Bakgrunden var den arabiska våren som kom att slås ner av några av Sveriges största vapenkunder, som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som gick in i Bahrain för att slå ner det folkliga upproret (och vars trupper av samma skäl är där än idag).

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Lovade skärpta regler

”Vi lovar att reglerna om vapenexport ska skärpas” var rubriken på en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 maj 2011. Riksdagspartierna L, KD, MP, S och V – tillsammans med de vapenexportkritiska organisationerna Amnesty International, Diakonia, Svenska Freds och Sveriges Kristna Råd – skrev att: ”Våra signaler måste vara tydliga och vår politik enhetlig. Vi stödjer människor i deras kamp för mänskliga rättigheter och frihet och därför ska vår politik alltid vara förenlig med målen om demokrati och mänskliga rättigheter.”

Knappt ett år senare avslöjade SR Ekot att den svenska regeringen i hemlighet hade planerat att hjälpa Saudiarabien att bygga en stor vapenfabrik. Nyheten skapade en het debatt som kom att handla mycket om att Sverige inte bör exportera vapen till diktaturer.

Regeringen tillsatte en parlamentarisk utredning och den 15 april i år, nästan sju år efter den utlovade skärpningen, träder en ny lag i kraft (V och SD ställer sig av olika skäl inte bakom lagen).

Ordkrig

Sverige ”bör” enligt denna lag inte exportera vapen till länder som för krig eller där det förekommer ”grova och omfattande kränkningar” av mänskliga rättigheter. Ordet ”bör” finns kvar i den nya lagtexten trots att många ville byta ut det till ”ska” för att verkligen sätta stopp för problematisk export.

Nu ligger tolkningen kvar hos ISP att göra en ”totalbedömning”, det vill säga väga in de hemlighetsfulla svenska säkerhetspolitiska skälen.

Regeringen framhåller att Sverige blir först i världen med ett demokratikriterium och att ”grova” kränkningar mot mänskliga rättigheter byts ut mot ”allvarliga” i den nya lagen. Frågan är om det för någon skillnad. ISP har påpekat i remissvar att ”allvarliga och grova har en synonym betydelse i statspraxis”.