Det kan låta oskyldigt. Men festivalen i Esztergom arrangeras av det respekterade Corvinusuniversitetet i Budapest, som på pappret är privat men som egentligen styrs av Ungerns högerauktoritära premiärminister Viktor Orbán. Sedan han tog kontrollen över lärosätet för några år sedan har Orbán pumpat in tiotals miljarder kronor och kraftigt förändrat det akademiska innehållet, i syftet att skapa en ideologisk plantskola för hans system.

Samma budskap som Orbán

Sebastian Kurz talade om några av Viktor Orbáns favoritämnen: att det inte går att besegra Ryssland i kriget i Ukraina och att EU fortfarande måste bli mycket tuffare mot den utomeuropeiska migrationen, som Ungern redan varit i åratal. Hans besök i Ungern är ett exempel på att det politiska minoritetsläger som har den här synen, särskilt vad gäller proryska åsikter, fortsätter nätverka och mobilisera.

Det är något vi måste fortsätta ha ögonen på, menar österrikaren Gustav Gressel som är Europaanalytiker vid tankesmedjan ECFR, European council on foreign relations.

– Det är väldigt olyckligt att vi inte har fokuserat mer på Orbánregimen och vad som varit dess konsekvenser ända sedan 2010. Orbán har alltid betraktats som en byråkratisk utmaning för rättsstaten, inte som en utmaning för hela Europa.

Riva den europeiska ordningen

I juli deltog Orbán som vanligt i en kontroversiell, ungersk patriotisk festival som arrangeras varje år i Baile Tusnad i Rumänien. Det här året skapade han rubriker när han beskrev södra Slovakien, där det bor minoritetsungrare, som ”utbrytarterritorier”.

Liknande retorik har hörts tidigare. Orbán har klagat på att Ungern har behandlats orättvist när man var på ”fel” sida i bägge världskriget och därmed förlorade omfattande territorier till grannländerna.

– Orbán är inte bara antiliberal och antidemokratisk, han vill i stort sett riva ner hela den nuvarande ordningen i Europa. Han säger att gränserna är orättvisa och att Ungern ska hämnas för gamla oförrätter. Och för honom har den ryska invasionen av Ukraina varit en chans att försöka ändra detta, säger Gustav Gressel.

Just så öppen eller stor är inte den storsvulstiga revisionismen ännu i Österrike. Men Kurz inspirerades tydligt av Orbán när han byggde sin egen politiska administration. Kurz genomförde en kraftig maktcentralisering och gick till angrepp mot rättssystemet och pressfriheten. Han tvingades avgå efter att en österrikisk åklagarmyndighet genomförde en räd mot hans partihög­kvarter, efter anklagelser om grov korruption.

– Österrike är fortfarande en demokrati, men Kurz är oerhört korrupt och skulle vilja bli en ny Orbán. Hans parti ÖVP ingår idag i det orbanistiska lägret och är även de revisionistiska och antieuropeiska, säger Gustav Gressel.

Planerar comeback?

Det är ännu oklart om Kurz framträdande i Ungern signalerar att han ska försöka sig på en politisk comeback. Men enligt Gustav Gressel sätter det fingret på att Orbáns läger idag främst tycks ha blivit en ungersk-österrikisk historia. Den starka allians som fanns tidigare mellan den ungerska och polska regeringen har till stora delar kollapsat, på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

Marie Dumoulin är före detta fransk diplomat och Östeuropaexpert vid ECFR. Hon tycker det är en självklarhet att de polska och ungerska makthavarna inte längre kan samverka som tidigare, på grund av Polens historiska erfarenhet av ryska övergrepp.

– Även om den polska regeringen fortfarande delar den ungerska regeringens syn på rättsstaten, med mera, så är Ryssland en väldigt viktig fråga för dem. Det finns ingen chans att de skulle kunna vara på samma sida som Orbán idag. Annars vore de inte polacker, säger Marie Dumoulin.

”Extremt mycket splittring”

Invasionen av Ukraina har också på ett större plan skapat sprickor i det högerpopulistiska blocket i EU, samtidigt som det har lappat ihop unionen och skapat större samförstånd och enighet.

– Innan invasionen var en sådan enighet långt ifrån självklar, säger Marie Dumoulin. Det fanns stora frågor som skapade extremt mycket splittring. Flera länder, däribland mitt egna Frankrike, var fullständigt emot att nämna Ukraina och Moldavien i samma andetag som man talade om europeiska perspektiv. Men sedan har man ändå kunnat enas om att ge de två länderna kandidatstatus.

Frågan är då bara vad som kommer hända med den här nya enigheten efter att kriget i Ukraina slutar? Finns det en risk för att samma sprickor som tidigare uppstår och att högerpopulister på nytt börjar samverka mer, så att Orbáns läger tvärtom kan växa igen?

– Jag tror att det beror mycket på frågorna som står på spel. EU ser sig själv som en mycket viktigare geopolitisk aktör nu än tidigare. Men om det inte sker några strategiska diskussioner redan nu, innan kriget slutat, kommer det bli mycket svårt att ha dem efteråt. Det rör kanske särskilt vilken politik man ska gentemot Ryssland.

Det nätverkande man kan se nu kan vara ett försök att ­redan nu skap en slags ­koalition av likasinnade ­politiker och ­profiler, för att stärka sitt narrativ om Ryssland. Men det kan lika mycket också vara kopplat till ett försök att stärka sina positioner inför valet till EU-parlamentet nästa år.

– Ukrainakriget har gjort att väldigt mycket står på spel, gällande vilket utrymme olika läger kommer få i det politiska spektrumet.