"Inget krig mot Venezuela” var budskapet som flimrade förbi på reklamtavlor i New York i början av december. Då höll religiösa ledare, politiker med flera en "vaka för fred” för att uppmana USA att sluta använda militärt våld gentemot Venezuela. I skrivande stund har inte USA startat något fullskaligt krig, men när Donald Trump i slutet av förra månaden tillkännagav: "Till alla Flygbolag, Piloter, Knarklangare, och Människosmugglare, vänligen betrakta LUFTRUMMET ÖVER OCH RUNT VENEZUELA SOM STÄNGT I SIN HELHET”, steg spänningen i området ytterligare. 

Många flygbolag har tagit hotet på allvar och stoppat sin trafik över landets territorium. Bara två colombianska (efter att Colombias president Gustavo Petro protesterat mot blockaden), ett panamanskt och ett bolivianskt flygbolag har fortsatt flyga, liksom två venezolanska bolag. 

Fortfarande har inget amerikanskt stridsflyg börjat patrullera över Venezuela, men den militära uppladdningen har ändå startat. Cirka 10 000 amerikanska soldater och åtta krigsskepp, däribland hangarfartyg, är nu stationerade i Karibien nära Venezuelas kust. 

Mer än en månad har gått sedan de första missilattackerna mot småbåtar som USA pekat ut som narkotikatransporter, men beläggen för att de angripna båtarna verkligen innehöll narkotika har varit svaga. Eftersom båtarna har sprängts och inte bordats, har ingen last beslagtagits, och en påstådd film på "paket flytande i havet” har aldrig offentliggjorts. Några av båtarna har haft större besättning än man normalt skulle vänta sig från snabbgående smuggelbåtar. 

Colombias roll som stor narkotikasmugglare till USA har också ifrågasatts. Den årliga rapporten från FN:s kommission för brottslighet och narkotika, UNODOC, beskriver att den stora merparten av alla droger som når USA kommer via Mexiko eller Stilla havet – via bland annat Ecuador som ny hub. Endast fem procent av sändningarna från Colombia, det närmaste producentlandet, passerar Venezuela.

Under början av december har det både i USA och internationellt diskuterats ifall USA och försvarsminister Pete Hegseth har begått krigsbrott. Anledningen är att man istället för att undsätta två överlevande som klamrade sig fast vid vrakspillror efter en första missilattack, beordrade ytterligare en attack för att döda dem.

Ytterligare en anledning att ifrågasätta Trumpadministrationens verkliga motiv till attackerna, kom nyligen när Trump benådade den honduranske expresidenten Juan Orlando Hernández. Han hade bara hunnit avtjäna några år på sitt 45-åriga fängelsestraff, dömd för att ha tagit emot stora mutor från knarkkarteller och förvandlat sitt land till en "narko-stat”. Enligt tevebolaget Telesur är en trolig anledning att Hernández har nära kopplingar till USA:s utrikesminister Marco Rubio. Ett exempel är lobbyistfirman BGR Group, som under Hernández presidentperiod hade ett mångmiljonkontrakt för att tvätta hans image i Washington och som också samlade in pengar till Rubios valkampanj. Så sent som 2021 besökte Marco Rubio Honduras och hyllade då "alliansen” med Hernández. Då hade dennes bror, Tony Hernández, dömts för narkotikabrott. 

Direkta telefonförhandlingar mellan Donald Trump och Venezuelas Nicolas Maduro har hittills inte gett några resultat. Många politiker från oppositionen är kritiska till ett amerikanskt militärt ingripande. Den oppositionella nyhetssajten Aporrea beskriver uppladdningen som ett uttryck för "Donald Monroe-doktrinen”, med anspelning på den ökända amerikanska utrikespolitik från 1800-talet som bland annat ursäktat USA:s återkommande interventioner i Latinamerika. Istället avvisar Aporrea bestämt alla lösningar, våldsamma eller framförhandlade, som skulle leda till "uppstyckning av landet”, ”utplacering av amerikanska militärbaser” och inte minst "överlämnande av naturresurser”. Oppositionspolitikern och den aktuella fredspristagaren, Maria Corina Machado är dock inte kritisk till en eventuell amerikansk intervention, tvärtom anklagas hon för att stödja en sådan.

Tidigare FBI-chefen James Comey hävdar att Trump har talat om ”ett berg av olja under Venezuela som vi nu måste betala för” – och många antar att detta snarare är det verkliga motivet till den militära uppladdningen.