Forskare har framhållit att tekniken har en tendens att felidentifiera kvinnor och personer med mörkare hudfärg. Areeq Chowdhury, från tankesmedjan Future Advocacy, säger att detta beror på att systemen inte tränats på ett tillräckligt diversifierat dataset.

– Man kan få situationer där oskyldiga individer, från vissa minoriteter, identifieras. Vilket skulle innebära att de kan frågas ut av polis trots att de är oskyldiga och kanske även att deras information och bild sparas, säger han till BBC.

Inrikesdepartementet har uttalat att det lagliga ramverket idag är tillräckligt för att använda ansiktsigenkänning i Storbritannien.

Bakom uppropet stor parlamentsledamöter från liberaldemokraterna och de gröna, samt organisationer som Amnesty International, Statewatch och Big Brother Watch. Uppropet har även fått stöd av den konservativa parlamentsledamoten David Davis, som i en kolumn i The Guardian, lyfter han fram det dåliga resultatet från polisens försök med ansiktsgenkänning. Endast en handfull gripanden har gjorts med hjälp av tekniken och så mycket som 81 procent av träffarna på ”misstänkta” har varit felaktiga och egentligen varit oskyldiga förbipasserande. Även han anser att användningen måste stoppas för att först diskuteras av lagstiftarna.

”Parlamentsledamöter måste få möjligheten att överväga teknikens träffsäkerhet och dess potentiella diskriminering. Vi behöver ett juridiskt ramverk för att kontrollera dessa framväxande teknologier: ett som hjälper polisen att tackla kriminalitet, men som samtidigt skyddar individuell integritet och Storbritanniens traditioner av medborgerliga rättigheter och rättssäkerhet”, skriver han.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.