Vänsterkandidaten Bernie Sanders koalition av latinamerikanska och unga väljare har inte räckt till när äldre svarta amerikaner och vita i villaförorterna slutit upp bakom Biden på bred front.
Koalition med svarta väljare
Biden byggde en stark relation med svarta väljare redan under sin tid som senator från Delaware i nordöstra USA under 1970-talet, och stärkte den som Barack Obamas vicepresident mellan 2008 och 2016. Hans politiska varumärke bygger också på en förmåga och vilja att samarbeta med republikaner och därigenom få igenom sina idéer.
Den allt mer inflytelserika amerikanska vänster som stöttar Sanders menar att Biden står för en återgång till en politik som beredde väg för Trumps valseger 2016. För många Bidenväljare som är utmattade efter tre hysteriska år med Trump är detta just vad som lockar: en resa tillbaka till stillsammare tider.
”Sjukvård är personligt”
Strategin bakom Barack Obamas val av Biden som vicepresidentkandidat inför valet 2008 var att komplettera den unga svarta senatorn med en vit, rutinerad politiker från partiets mittfåra. Biden var mycket delaktig i att driva igenom Obamas sjukvårdsreform Affordable Care Act, ”Obamacare”, som givit 20 miljoner tidigare oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukförsäkring.
Sjukvård är den viktigaste frågan för amerikanska väljare enligt flera mätningar, och detta lär inte ha ändrats efter coronakrisen. Det är även en av Bidens profilfrågor, och han pratar ofta om den med utgångspunkt i sina personliga tragedier.
Han förlorade sin första fru och ettåriga dotter i en bilolycka 1972, och 2015 dog hans son Beau av en hjärntumör.
– För mig är sjukvård personligt, sa Joe Biden i en av sina tidiga reklamfilmer för presidentvalskampanjen.
Bidens förmåga att använda sina egna erfarenheter för att knyta an till väljare ses som en av hans styrkor.
Röstade för Irak-kriget
Bidens långa karriär inom amerikansk politik är också hans största belastning. Flera av hans tidigare politiska beslut har inte åldrats väl. 1994 drev han igenom kriminalreformen Violent Crime Control and Law Enforcement Act som innebar tuffare tag mot brott och hårdare fängelstraff. Reformen innehöll bland annat stora satsningar på att utreda och straffa våldsbrott mot kvinnor, men har även pekats ut som kraftigt bidragande till att USA är det land med flest invånare i fängelse i världen i förhållande till befolkningsstorlek. Reformen drabbade framför allt svarta amerikaner, bland annat genom att den innebar betydligt högre straff för crack, som framförallt används av svarta, än för kokain i pulver, som främst används av vita, trots att det rör sig om samma drog.
Som senator röstade Biden också för den ödesdigra invasionen av Irak år 2003, vilket han idag säger var ett misstag.
Sanders har starkt kritiserat Bidens förhållande till Wall Street, för att han tar emot kampanjbidrag från välbeställda donatorer och för räddningspaketet till finansbranschen i samband med krisen 2008. Allt detta gör att Biden har en stor utmaning framför sig i att vinna över Sanders många unga vänsterväljare, om han ställs mot Donald Trump i presidentvalet den 3 november.
”2050 är för sent”
När Demokraterna rört sig åt vänster har Biden hängt med, och hans mittposition i partiet innebär nu en betydligt mer progressiv politik än vad Obama gick till val på 2008, i frågor som kriminalpolitik och invandring. När det gäller klimatet vill Biden satsa 17 000 miljarder kronor för att uppnå nollutsläpp av växthusgaser till år 2050. Men hans planer möter kritik från amerikanska miljöorganisationer.
– Hans klimatpolitik som den ser ut i nuläget är otillräcklig, säger Natalie Mebane på klimatorganisationen 350.org, som har gått ut med stöd för Sanders och den numera avhoppade kandidaten Elizabeth Warren som båda har mer påkostade och omfattande förslag.
– Tyvärr är 2050 för sent, enligt vad vetenskapen säger. Det behövs en mycket snabbare tidsplan och mer pengar än vad Biden har tänkt sig.
– Om han vinner nomineringen hoppas jag att han förstår att det inte räcker att bara vara bättre än Trump på klimatområdet, säger Mebane.
Vill arbeta med allierade
Utrikespolitik avgör sällan amerikanska presidentval, men är ett av Bidens specialområden och han talar ofta om sin breda erfarenhet på området.
– Biden är en traditionell demokrat när det gäller utrikespolitiken, säger Elizabeth Saunders, professor vid School of Foreign Service på Georgetown University.
– Han arbetar med våra allierade och med internationella institutioner, och använder diplomati där det är möjligt och militär styrka när det är nödvändigt.
Liksom i så mycket annat i Bidens plattform handlar det om en återgång till tiden innan Trump, utan några dramatiska förändringar.
– Frågan är om en sådan återgång är möjlig i utrikespolitiken efter att diplomatkåren urholkats och våra allianser har försvagats, säger Elizabeth Saunders.
