– Det vi ser i dag i Grekland påminner mycket om Ungern då. Men idag står EU-ledarna på grekernas sida, och de som talar om respekt för mänskliga rättigheter hörs inte. Det är mycket oroande.
Orbáns mål sedan 2015
Scenerna i Grekland den senaste veckan, och EU:s reaktion på detta, rimmar väl med Viktor Orbáns vision sedan 2015, menar Bender. Det var då han insåg att kampen mot migrationen kunde ena hans parti Fidesz såväl som bli segervapnet för de antiliberala krafterna i EU.
– Frågan är nu om det kommer att finnas tillräckligt många av oss i Europa som säger att varje land har rätt att ändra sin etniska och kulturella sammansättning som det vill, sade Orbán i ett tal till sina partikamrater den 5 september 2015.
– Vi är nu i en god position att göra detta, och vi måste försvara denna position.
Sedan dess har Ungern tillsammans med de andra Visegradländerna Tjeckien, Slovakien och Polen envist stått i vägen när EU har försökt komma överens om en ny gemensam asyl- och migrationspolitik.
Trots det har EU lika envist fortsatt kämpa för att alla medlemsstater ska stå bakom en överenskommelse. Flera analytiker, däribland Kristof Bender, har förgäves försökt få länder som Tyskland, Sverige och Frankrike att inse att de måste tänka om.
– De måste lämna länder som Ungern bakom sig och sätta samman en koalition av stater som vill göra något, säger Bender.
Annars blir det så här, menar Bender. Flyktingpolitiken anpassas allt mer till Orbáns.
Efter överenskommelsen med Turkiet 2016 störtdök antalet migranter som tog sig till Europa. EU har alltså haft fyra år av låg invandring där unionen i lugn och ro kunde ha skapat en fungerande politik. Istället har denna tid dominerats av horribla bilder på båtar på Medelhavet som inte får gå i land och extremt överfulla läger på grekiska öar.
– De här bilderna hjälper extremhögern och populisterna. Extremhögerpolitikerna har kunnat fortsätta rida på Europas vågor av rädsla, menar Bender.
EU-kommissionen planerar att komma med ytterligare ett nytt förslag på en gemensam asyl- och migrationspolitik om ett par månader. Valeria Hänsel, migrationsforskare vid Georg-August-universitetet i tyska Göttingen, har i flera år arbetat för att dokumentera människorättsbrott på de grekiska öarna och för att EU ska få en mer human flyktingpolitik. Men nu befarar hon att hela spelplanen har förändrats.
– EU har gått med på att upphäva asylrätten och nu handlar det vid den grekiska gränsen om att bli skjuten eller inte. Det går inte att skapa en ny gemensam asylpolitik på den grunden. Antingen måste kommissionen helt och hållet ändra riktning eller så är vi på väg in i en helt ny fas när det gäller EU:s gränser.
På katastrofens rand
Nu står vi på randen till två riktiga katastrofer, menar Kristof Bender. Flyktingkonventionen, som kom till efter andra världskriget, är allvarligt hotad.
– I en värld där vi har sådana som Trump, Duterte och Bolsonaro så kommer FN:s flyktingkonvention att dö om Europa släpper den. Vem skulle annars upprätthålla den?
Och andra grundläggande rättigheter i EU är också hotade, precis som Viktor Orbán önskar.
– Om vi börjar trixa med dessa väldigt grundläggande mänskliga rättigheter, var slutar vi? Det som händer nu är inte bara farligt för flyktingar utan också för Europa.
