Så här har situationen sett ut sedan Turkiet invaderade Cypern 1974 och inledde en ockupation. Turkiet har fortfarande kvar militära styrkor och är det enda landet som erkänner norra Cypern som en separat, turkcypriotisk republik.

Konflikten kring ön har länge varit relativt lågintensiv. Båda de cypriotiska delarna har framgångsrikt satsat på att locka utländska turister. Men under de senaste månaderna har tonläget skruvats upp ordentligt.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan började i somras skicka ut prospekteringsfartyg för att leta efter gas- och oljefyndigheter i östra Medelhavet, i områden som egentligen är Greklands och Cyperns så kallade exklusiva ekonomiska zoner. Till på köpet följde turkiska krigsfartyg med och vaktade. I augusti sattes Greklands armé i högsta beredskap.

Såväl Grekland som det Nicosia-styrda Cypern ingår i ett forum med Medelhavsländer, som sedan slutet av 2010-talet samarbetar för att exploatera havets energiresurser. Turkiet har lämnats utanför forumet. Erdogan har både protesterat mot detta och krävt att norra Cyperns styre också måste få ta del av energiinkomsterna.

Regeringen i Nicosia har vägrat detta, och under EU-toppmötet som arrangerades i början av oktober krävde man att EU ska införa sanktioner mot Turkiet. EU svarade inte riktigt så skarpt, men skickade en ordentlig varning.

Först såg detta ut att fungera, när Turkiet kort därefter slutade borra efter gas och olja i cypriotiskt vatten. Men Erdogan har snabbt skruvat upp tonläget igen.

En farlig eskalering?

Bara några dagar efter EU-toppmötet meddelade den turkcypriotiske premiärministern Ersin Tatar, under en presskonferens tillsammans med Erdogan i Ankara, att den lilla turiststaden Varosha på norra Cypern på nytt öppnar upp för turism under den andra veckan i oktober. Varosha har varit en öde stad och känslig symbol för ockupationen ända sedan dess 40 000 grekcypriotiska invånare flydde sina hem 1974.

Den 6 oktober rullade bulldozrar och grävmaskiner in i Varosha och började rusta upp spökstaden.

Cyperns regering i Nicosia har varnat för att beslutet kan stoppa dialogen mellan de båda öhalvorna permanent, och i början av förra veckan diskuterade oroade EU-diplomater den allt mer spända utvecklingen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel skapade i början av oktober rubriker, när hon talade klarspråk och sa att oljekonflikten mellan Grekland, Cypern och Turkiet varit nära att utmynna i militära sammandrabbningar. Frågan om det delade Cypern är nu något som på nytt kan skapa en farlig eskalering.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.