Utrikes.

2018-03-21 10:00
  • EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och migrationsminister Heléne Fritzon (S) som representerar Sverige i ministerrådet. Bild: TT
    EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och migrationsminister Heléne Fritzon (S) som representerar Sverige i ministerrådet.

Några få EU-länder stoppar solidarisk flyktingpolitik

I juni ska frågan om omfördelning av asylsökande inom EU vara löst. Förhandlingarna går trögt och bromsas av en rad länder. Migrationsminister Heléne Fritzon (S) är hoppfull, men EU-parlamentarikern ­Malin Björk (V) är besviken och vill se en alternativ lösning.
– Jag förstår inte varför man är så besatt att ha med sig Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien, säger Björk.

I slutet av veckan träffas EU:s statschefer för ett sista möte innan toppmötet i juni då unionen ska anta ett nytt gemensamt asylsystem. Ett av de mest omdiskuterade förslagen i paketet handlar om en revidering av Dublinförordningen, som ska omfördela asylsökande inom EU.

Enligt förslaget ska alla länder nu vara redo att ta emot flyktingar från andra EU-länder för att undvika oproportionerliga toppar för enskilda länder.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Förslaget tröskas långsamt i ministerrådet, där Sverige representeras av migrationsminister Heléne Fritzon (S).

– Vi driver den svenska ståndpunkten om att det krävs mer ansvar från alla medlemsstater och en större solidaritet för att man ska kunna komma fram i förhandlingarna så att vi når en fördelning mellan medlems­staterna, säger Fritzon till Dagens ETC.

Går framåt

Förhandlingarna har gått framåt sedan Bulgarien tog över ordförandeskapet vid årsskiftet, menar Fritzon. Den 8 mars hölls det senaste mötet i ministerrådet, då hon hade ett separat möte med Tjeckiens minister.

– Tjeckien är ju ett av de länder som satt sig emot förslaget, så för mig var det viktigt att träffa dem. Det var ett väldigt positivt möte, där jag uppfattar att det finns en vilja ifrån Tjeckien att försöka hitta någon form av framkomlig väg.

Politiska krav

Enligt tidsplanen ska frågan vara löst i juni. Heléne Fritzon tror inte att det är orealistiskt.

– Det är mycket som ska stämma, men min bedömning är att vi har förutsättningar att gå mot någon form utav ställningstagande, överenskommelse, kompromiss, vad vi nu kallar det, i samband med juni-sammanträdet. Det är åtminstone min absoluta ambition och förhoppning.

Hon tycker att möjligheten att hitta gemensamma hållningar i EU aldrig ska överges, men att det är svårt med enskilda länder.

– Jag tror inte jag kan övertyga Ungern med de fortsatta argumenten om solidaritet. För Ungern har, ihop med Polen, en väldigt rigid hållning. Men jag upplever att vi ändå har framgångar i samtalen som nu senast med Tjeckien. Det vi gör är att vi också kopplar det till ansvaret för hela EU-medlemskapet. Tar vi inte ansvar för de svåra frågorna i Europa, då kan vi inte heller fullfölja ansvaret för det som vi tycker är fördelarna med EU.

”Djupt misslyckande”

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) är besviken och rädd för att förhandlingarna ska misslyckas.

– Jag tycker det är jätteallvarligt att det tar så lång tid. Nu har man fokuserat på att stoppa folk innan de ens kommer till EU. Jag tror att det nästan är en strategi från vissas sida. Om vi inte kommer överens om en omfördelning, så kommer vi få med oss de andra ändå. Och det är det som Sverige gör nu. Man går med på Turkiet-dealen och att ­finansiera kustbevakning med miliser i Libyen. Det kan inte vara en väg framåt, men det är det man gör i dag. Det är ett djupt misslyckande. Jag är besviken på rådet och Sveriges regering. Man har tagit bort incitamenten om att hitta en lösning, säger hon.

Björk vill se en koalition av de länder som går med på omfördelningen, och räkna bort de som är emot. Likt hur man gjort med Schengen och euron.

– Jag har hela tiden pratat om en koalition av villiga länder, så att man inte anpassar sig till de som vill allra minst, som Ungern, Tjeckien, Polen och Slovakien. För om de får sätta ribban så blir det ingenting gjort, och det som blir gjort blir dåligt eller förfärligt. Vi kan inte anpassa oss till auktoritära politiker som Orbán i Ungern eller PiS (Lag och Rättvisa) i Polen. Det går inte att anpassa sig till deras politik. Det vore omoraliskt.

Efterlyser plan B

Hon menar att det borde finnas en alternativ plan att dra fram om förhandlingarna strandar i juni.

– Man borde för länge sedan haft en plan B. Man ska åka till mötet i juni och om inte folk vill vara med så ska man ha i byrålådan att vi andra 24 länder går vidare och gör upp utan dem. Jag förstår inte varför man är så besatt att ha med sig Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien. När de har sagt uppenbarligen att de inte vill. De har uttryckt sig väldigt rasistiskt, det finns ingenting att hämta där.

Böter till dem som inte tar emot

EU-länderna förhandlar om en ny gemensam asylpolitik och har presenterat en rad förslag, där det mest omdiskuterade handlar om en revidering av Dublinförordningen, som slår fast i vilket EU-land en person ska söka asyl.

Enligt det nya förslaget ska alla 28 medlemsländer vara beredda att ta emot asylsökande som omfördelas från andra länder, om det kommer stora flyktingtoppar likt 2015, för att garantera att inget enskilt land måste ta emot oproportionerligt många asylsökande.

Fyra länder är inte villiga att kompromissa ännu: Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien.

Förslaget innebär också att de länder som inte vill ta emot omfördelade asylsökande ska betala 250 000 euro (motsvarande ca 2,52 miljoner kronor) i böter för varje asylsökande som de inte tar emot.