Först 19 timmar efter förödelsen och långt efter de flesta andra statschefer, kommenterade det marockanska kungahuset – kallat Makhzen – katastrofen som kostat tusentals marockaner liv och hem.

Men inte heller om han hade varit på plats i något av alla sina palats hade han drabbats personligen.

– Titta, Tangers kungapalats!

Chauffören Ayoub pekar på de oändliga vita murarna som omger ett av alla kungliga palats i landet. I Fez, i Marrakesh, i Rabat och Casablanca…

Även nu, efter jordbävningen står palatsen stadiga och oskadade.

Ayoub skrattar när jag frågar om man får besöka något av dem:

– Nej, om du försöker göra ett besök så … boom, boom, säger han och låtsas avlossa ett skjutvapen mot mig.

– Er kung har inte så här stora palats överallt eller hur? Och ingen makt. Vår kung är mäktigast i Marocko. Man får inte säga något dåligt om honom. Jag kommer aldrig säga något annat än att han är världens bästa kung, Gud vare med honom, säger Ayoub.

Vad gäller oss vanliga marockaner gäller det att sköta vårt och knipa käft.

Han gestikulerar att han "låser" sin mun och kastar ut "nyckeln" genom vindrutan.

– Annars får du besöka mig i fängelset nästa gång du kommer.

2022 dömdes en marockansk youtuber till fyra års fängelse för att ha påtalat kungens väldiga förmögenhet i förhållande till landets utbredda fattigdom. En fattigdom som ökade redan före jordbävningskatastrofen: mat- och energipriserna har rusat och inflationen har stigit som en följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina.

Landets allra fattigaste bor just i bergstrakterna. I Rif- och Atlasbergen.

Marocko är en konstitutionell monarki och Mohammed VI anses, efter att ha genomfört stora reformer, vara mer demokratisk än sin far Hassan II – känd för att godtyckligt låta fängsla och tortera sina fiender. Men kungen har fortsatt stor makt. Han tillsätter alla ministrar inklusive premiärministern och på nyckelpositioner i regeringen och rättsväsendet återfinns hans vänner och allierade.

I bergen och vid kusterna finns det rörelser som gör motstånd.

Kullarna längs kusten där Atlanten möter Medelhavet är dock Tangers rikaste. Här finns inget motstånd. Vi åker förbi en gigantisk, grå arkitektvilla.

– Här bor Messi, Marockos näst mäktigaste man, säger Ayoub med sin bästa guideröst.

Han skrattar när han talar, som om det han säger vore på skoj. Men så blir han allvarlig.

Att putsa upp bilden av Marocko för omvärlden är kungens högsta prioritet.

– Det är bäst att inte tala illa om honom heller.

Den här gången riktar han sitt fiktiva vapen mot den egna tinningen.

Ayoub talar inte om fotbollsspelaren Lionel Messi utan om drogbaronen Abdellah El Haj Sadik el Menbri som kallas för Hasch-Messi – han spelade ligafotboll i Spanien som tonåring. Hasch-Messi är känd för att leda flera av de karteller som ligger bakom en stor del den omfattande utförseln av hasch och marijuana från Marocko till Europa och finns på listan med Europols 50 mest eftersökta personer. 

Huruvida han faktiskt fortfarande vistas i den flådiga Tanger-villan är oklart, han är en av världens mest eftersökta män och borde hålla sig gömd. Enligt Ayoub behöver han inte det.

– Messi har rätt vänner om man säger så, säger Ayoub med en gest tillbaka mot kungapalatset.

– Vad gäller oss vanliga marockaner gäller det att sköta vårt och knipa käft, om du förstår, säger Ayoub.

Inte bara Ayoub utan många marockaner uttrycker sig med gester istället för att uttala kritik verbalt. De som inte hyllar kungahuset utan förbehåll vill säga – vilket väldigt många gör.

Drogerna som "Messi" och hans likar smugglar är cannabis från de gigantiska odlingarna i Rifbergen, öster om Tanger. Rif- och Atlasbergen befolkas av folkgruppen amzigh – imazighen i plural, mer kända som berber.

När marijuana för medicinska syften 2021 avkriminaliserades i Marocko hoppades många att att de hundratusentals fattiga bönder som jobbar på odlingarna skulle kunna organisera sina arbeten. Men att odla, inneha eller röka drogen är ännu olagligt och kan leda till fängelsestraff. I alla fall i teorin.

– Ingenting i Marocko kan fortgå om inte Makhzen (kungahuset) tillåter det, säger Omar i Chefchaoen, ett par timmars bilfärd från de flådiga villorna i Tänger.

Chefchaouen, den blå staden i Rif, kallas Marockos haschhuvudstad. Det tar ungefär tio minuters strosande där att bli erbjuden att köpa ”hashish".

– Vill du ha en större leverans går det att ordna, de levererar direkt till Andalusien (Spanien), säger Omar som just bett smålangarna i gränderna att avlägsna sig. Han påpekar att han själv inget har med saken att göra men att det är så det funkar här i trakterna.

Det var i Rifregionen, men i kuststaden Al Hoceïma, som en fiskhandlares brutala död 2017 blev startskottet för Hirak-rörelsen: en proteströrelse som krävde större sociala rättigheter och fördelning av landets resurser.

Regimen svarade med ett gripa ledande personligheter och cirka 500 fängelsedomar har avkunnats mot aktivister och journalister som rapporterat om rörelsen. Och protesterna dog ut.

– Jag talar gärna om cannabis, det är välkänt och Europa är den största marknaden för marockansk cannabis. Men inte om politik, det är inte min grej, säger Omar.

”Undvik att tala med marockaner om kungahuset, Västsahara eller att kritisera islam”, rekommenderar det svenska utrikesdepartementet på Marockos landsida på sin sajt. 

Det är rekommendationer marockanerna måste vara ännu mer noga med.

– Det finns öron överallt.

Det säger den unga studerande Asma – som egentligen heter något annat. Färden med Ayoub har gått genom cannabisodlingarna i Rifbergen och ned till staden Fez.

– Sanningen är att om jag yppar ett enda ont ord om…ja, om han på tronen…

Hon sneglar mot männen som sitter i hotellobbyn dit hon på eget bevåg kommit för att möta mig – en utländsk journalist som skrivit mycket om Marocko på plattformen X, tidigare Twitter. Hon vill inte uttala ordet "kung", det är för riskabelt.

Att öppet tala med en utländsk journalist skulle kunna äventyra hennes framtid. Erfarenheten av exempelvis regimens svar på Hirak-rörelsen visar att press- och yttrandefrihet är extremt begränsad i landet.

– Det går inte att prata, han på tronen och de religiösa digniteterna inom islam har ett starkt grepp om befolkningen. Som satsningarna på att bevara det judiska arvet, det handlar om att putsa sin image, säger Asma som dock inte över huvud taget nämner Västsahara när hon talar.

Jag känner lukten av mina döda vänner. Bara Gud är på vår sida.

Marocko är känt för sin acceptans av sin judiska befolkning. Många judar kom hit på 1400-talet då de förvisades från Spanien. Men många har flyttat vidare till Israel och andra länder eftersom det inte varit helt friktionsfritt. Nu pågår dock en uppbyggnad av landets judiska arv. Efter Abraham-avtalen 2020, som normaliserade relationerna mellan Israel och flera arabländer 2020, har satsningarna utökats.

Såväl USA – under Trump – som Israel – i juli i år – har nu erkänt Västsahara som en del av Marockos territorium.

– Västsahara, eller erkännandet av regionen som del av Marocko, är kungahusets främsta prioritet. USA och Israel har gjort det och Spanien har, efter decennier av ”neutralitet” ställt sig bakom marockanska versionen om en federal stat med den gamla spanska kolonin Västsahara som en autonom region under Marockos överhöghet, säger statsvetaren Hamid Elsharwaki.

Varken FN eller EU-domstolen erkänner dock Västsahara som annat än ett av Marocko ockuperat och ej avkoloniserat område där brott mot mänskliga rättigheter anses begås av Marocko, enligt bland andra Human rights watch. Efter decenniers vapenvila har konflikten med den Algerietstödda frihetsrörelsen nyligen trappats upp och marockanska trupper har gått in i säkerhetszonen. 

I strid med internationell lag har Marocko bosatt runt fyra 400 000 marockaner i det ockuperade Västsahara, byggt en 270 mil lång mur med övervakningssystem från Israel – samt etablerat ett av världens största minfält.

Officiellt motsätter sig EU detta men handels- och migrationsavtal med landet visar på hyckleri. I EU:s handelsavtal med Marocko ingår de ockuperade delarna. 

– Marocko är en solid och pålitlig partner på migrationsområdet, i kampen mot migrant- och människosmuggling, sa Ylva Johansson (S), EU-kommissionär för inrikes frågor i juni i år.

Just migrationen är en hållhake kungadömet har på EU och hotet om att sluta "bekämpa människosmuggling" visade sig exempelvis när man plötsligt lät bli att stoppa tusentals människor vid gränsen mellan Marocko och den spanska enklaven Ceuta år 2022 efter att västsahariska frihetsrörelsen Polisarios ledare träffat Ylva Johanssons föregångare på posten. 

Cecilia Malmström riktade 2014 kritik mot Spanien då 15 migranter dog efter att gränspolis skjutit gummikulor mot dem i vattnet. Organisationer som EU-prisade Caminando fronteras rapporterade också om hur marockansk polis misshandlat och bränt ut migranter från sina gömställen i samma veva.

Men Cecilia Malmström tog tillbaka sin kritik och nekade sedan Dagens ETC en kommentar om händelsen.

– Att putsa upp bilden av Marocko för omvärlden är kungens högsta prioritet och kungahuset har inte bara makten att tysta sitt folk utan även högt uppsatta inom EU:s institutioner, säger statsvetaren Hamid Elsharwaki och påminner om att mutskandalen Qatar-gate även misstänks involvera Marocko.

– Nu gäller det att dessa intressen inte drabbar de av jordbävningen redan drabbade. Risken finns.

I Höga Atlasbergen träffar Dagens ETC guiden Muhammed Ababou från Ouarzazate som också är amzigh. Han är öppet kritisk, före jordbävningen, mot regimens greenwashing.

– De påstår att de gör krafttag för klimatet men torkan här är obönhörlig, säger han och tar oss till en av alla torrlagda flodbäddar.

– Fattigdomen ökar, vi är snart helt beroende av turism. 

I jordbävningen i fredags förlorade Muhammed Ababou många vänner och är nu frustrerad av att räddningsinsatserna dröjt. Kungahuset anklagas för att tacka nej till hjälp från vissa länder, som Frankrike, av geopolitiska skäl.

–  Vi struntar i varför, jag känner lukten av mina döda vänner. Bara Gud är på vår sida. Amzigh betyder "fri man". Ingen kan tysta oss. Vet du varför cannabisodlarna i Rif får fortsätta? För så slipper någon annan sörja för dem ekonomiskt, alla vet att en amzigh alltid försvarar sin frihet. Om vi inte får vad vi behöver kommer vi att tala ut, säger Muhammed Ababou på plats i det hårt drabbade Taznakht.

– Jag vill att kungen ska besöka oss, säger Muhammed Ababou.

Marocko har tackat ja till hjälp från bland annat Spanien, Förenade Arabemiraten och, uppseendeväckande nog: Algeriet. Man har nekat hjälp från bland andra Frankrike.

Kung Mohammed VI ska nästan en vecka efter jordbävningen ha besökt offer på sjukhuset i Marrakesh.