Ministern: Kan få konsekvenser för svenskt bistånd
M23 rebeller eskorterar rumänska legosoldater till gränsen mellan Rwanda och Goma, Kongo.
Bild: Moses Sawasawa/AP/TT
Dagens ETC
Mer än en halv miljon människor på desperat flykt för att rädda sina liv. Tusentals kvinnor, barn och män är mördade, våldtagna eller misshandlade. Detta är facit för de senaste veckornas krig i östra Kongo. Allt fler kräver nu att slakten måste stoppas.
Det är framför allt den av Rwanda stödda milisen M23 som anklagas för att tillsammans med rwandesiska förband ligga bakom upptrappningen av våldet. Situationen blev akut när M23 intog miljonstaden Goma i Kongo i förra veckan.
Sverige har tillsammans med EU fördömt M23:s och Rwanda och uppmanat dem att omedelbart dra sig tillbaka.
Det svenska utvecklingsbiståndet till Rwanda uppgick förra året till 200 miljoner kronor. Nu ställs krav att Sverige ska frysa det.
– Sverige förutsätter att våra partnerländer ska respektera FN-stadgan och inte bidra till konflikt och instabilitet. Annars kan det få konsekvenser även för svenskt bistånd, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa till Dagens ETC.
”Vi var tvungna att slå till”
Benjamin Dousa bekräftar också att biståndet till Rwanda just nu diskuteras av både EU och Sverige. Men det är en kontroversiell fråga som också hänger samman med folkmordet på nära en miljon människor i Rwanda. Det var framför allt personer ur folkgruppen tutsis som drabbades, en grupp som majoritetsbefolkningen hutus ville utrota.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Bild:
Henrik Montgomery/TT
Efter folkmordet lovade Rwanda och dess president Paul Kagame att se till att något liknande aldrig skulle kunna inträffa igen. Men i både östra Kongo och grannlandet Burundi finns en stor majoritet hutus och hoten om nya folkmord är hela tiden levande.
Rwandas regering säger nu att det fanns information om vapenupplag och avancerade planer i Kongo på att mörda tutsis och angripa Rwanda. Bakom hoten ligger enligt Rwanda de miliser som grundades av hutus som flydde Rwanda efter folkmordet.
Den regeringen närstående filmaren Eric Kabera i Kigalai menar att det är ett reellt hot:
– Rwandamedborgare som bor nära gränsen blir angripna av hutumiliser från Kongo. Både för Rwandas och M23:s överlevnad var vi tvungna att slå till. Utan M23 har tutsis i Kongo inget skydd.
Smugglar metaller över gränsen
Men utredningar av olika FN-organ har slagit fast att Rwanda utnyttjar situationen genom att överta gruvor i Kongo och föra över mineralerna till Rwanda. Framför allt guld och metallen kobolt som smugglas över gränsen och sedan exporteras som en rwandisk råvara.
Militärt har inte Kongo mycket att sätta emot de disciplinerade och välutrustade trupperna från Rwandas armé och M23. Den nationella kongolesiska armén är mycket svag och i övrigt handlar det om lokala miliser ledda av krigsherrar och ofta indirekt avlönade av internationella företag som äger gruvorna i landet. Korruptionen är enorm.
Rwandas säkerhetsstyrkor kontrollerar människor som tar sig över gränsen mellan Kongo och Rwanda, till följd av M23 rebellernas frammarsch mot östra Kongos huvudstad Goma.
Bild:
Brian Inganga/AP/TT
Rwanda däremot har länge varit ett av de internationella biståndsorganens favoriter i Afrika. Korruptionen är låg och biståndet går dit det är avsett. Rwanda har haft en mycket stark utveckling vad gäller utbildning och sjukvård och är trots sin fattigdom ett av de afrikanska länderna där befolkningen fått det avsevärt bättre under senare år.
Regimen under president Kagame är dock mycket auktoritär och de demokratiska rättigheterna har starka begränsningar.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
