Utrikes.

2019-11-24 11:00
Puffetikett
Dagens ETC

Lindes uttalanden om kuppen i Bolivia sågas

Två veckor har gått sedan Evo Morales tvingades bort från makten i Bolivia och militärkuppen har nu skördat 27 dödsoffer.

Bernie Sanders och Jeremy Corbyn stöttar folket och fördömer kuppen.

Men Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) undviker fortfarande att kritisera militären.

Det är i dag två veckor sedan Bolivias president Evo Morales tvingades bort från makten efter anklagelser om valfusk. Hans anhängare stormar nu mot militärens kupp mot presidenten och ledare som Bernie Sanders och Jeremy Corbyn stöttar folket och fördömer kuppen. Den brittiska oppositionsledaren skriver på twitter att han fördömer kuppen mot det bolivianska folket och "står upp tillsammans med bolivianerna för demokrati, social rättvisa och självständighet".

Men den svenska regeringen och utrikesminister Ann Linde har varit försiktig. Hon låter genomgående bli att använda ordet statskupp och har inte kritiserat militären.

”En statskupp”

I en intervju med TT i samband med att presidenten meddelade sin avgång den 10 november sade ministern att det var positivt att man reagerar när valet inte varit demokratiskt.

Uttalandet har plockats upp av många kritiker som ifrågasätter att hon inte fördömer militärens agerande.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling instämmer i kritiken.

– Det är en bedrövlig analys. Före statskuppen hade det varit ett helt okej ställningstagande att prata om rätten till demokratiska val. Det finns en massa berättigad kritik mot Morales. Men i det här läget måste man kritisera militären. Det går inte att komma ifrån att man genom militärt tryck tvingat bort honom och jag tror att de flesta människor förstår att då är det en statskupp, säger Håkan Svenneling.

Vill inte bli intervjuad

Dagens ETC har sökt Ann Linde för en intervju. Hon vill inte bli intervjuad men har svarat skriftligt på frågor. På en direkt fråga om hon delar bilden att att det är en statskupp svarar hon med ett referat av vad som inträffat i landet efter valet och avslutar med orden:

”Sverige står likväl bakom EU:s uttalande om vikten av att stödja en lösning som möjliggör för ett interimstyre att förbereda nyval och därmed undvika ett maktvakuum, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.”

27 människor har dött av militärens våld sedan 20 oktober, hur ser du på det?

– Vi har med bestörtning tagit emot rapporterna om dödsfall, i flera fall till följd av övervåld från polisen och militären. Vi förväntar oss största möjliga återhållsamhet från militären samt från ordningsmakten och andra parter.

”Inte demokratiskt acceptabelt”

Mårten Löfberg, Latinamerikakännare och socialdemokraternas biträdande internationella sekreterare med ansvar för Latinamerika fram till 2015, ser allvarligt på att militären tvingat fram ett maktskifte.

Han betonar att han i dag uttala sig som oberoende expert och att han uttalar sig utifrån de uppgifter om händelseförloppet som media rapporterat om.

– Utifrån det vi känner till, om det är så att militären har tvingat fram ett maktskifte kan man inte kalla det någonting annat än en kupp. Vad jag förstår så är det också så att den person som har utropat sig till interimistisk president inte har konstitutionell grund för det. Parlamentet måste godkänna att Morales avgår och det har det inte gjort, säger han.

– Samtidigt är det så att det som framkommit om misstänkt valfusk är besvärande. Men under alla omständigheter har Morales tvingats bort från makten innan mandatperioden gått ut. Man måste skilja på de två sakerna. Ett misstänkt valfusk är allvarligt i sig, men det är inte ett argument för att acceptera ett ickekonstitutionellt agerande, säger han.

Hur ser du på Ann Lindes hållning?

– Jag har förstått att en del varit lite förvånade över att hon inte kommenterade det problematiska i att det skett ett maktskifte framtvingat av militären. Oavsett vilka skäl det finns till det som skett förutsätter jag att det finns en samsyn i Sverige om att maktskiften som kommer till genom krav från militären inte är demokratiskt acceptabla, säger han.

Håkan Svenneling, vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson säger att Socialdemokraterna i Sverige borde översätta Jeremy Corbyns uttalande.

– Man borde ha det som den svenska socialdemokratins position också. När kuppen i Chile skedde så var Palme glasklar, men 30 år senare klarar man inte av att vara lika tydlig. Det beror på att man tappat sin ideologiska kompass och analys i utrikespolitiken, säger han.

Fakta/Detta har hänt

20 oktober 2019: Presidentval hålls i Bolivia. Morales är nära att vinna, men utmanaren Carlos Mesa anklagar Morales för fusk med rösträkningen. Rösträkningen avbryts nämligen utan förvarning och när den återupptas ett dygn senare har Morales försprång ökat så mycket som det krävs för att han ska vinna valet i första omgången.

30 oktober: Bolivia skakas av våldsamma politiska protester. Demonstrationer hålls dagligen i landets större städer och sammandrabbningar är inte ovanligt. Landet ber om internationell hjälp för att utreda anklagelserna om valfusk.

10 oktober: Morales avgår som president sedan militären har uppmanat honom att lämna posten. Den mellanstatliga samarbetsorganisationen OAS har granskat rösträkningen och kommit fram till att de datasystem som användes var manipulerade och att valresultatet påverkats till Morales fördel. Morales har dock gått med på OAS:s rekommendation om ett nyval.

11 november: Mexiko beviljar Morales asyl och Morales meddelar att han lämnar sitt hemland.

12 november: Morales landar i Mexiko City. Gatuprotesterna i Bolivia fortsätter. Enligt de senaste siffrorna har 27 personer dött och över hundra skadats i protesterna som utbröt efter valet.