Jack Teixeira var med i USA:s nationalgarde och ska därigenom ha fått tillgång till materialet, som han delade i en mindre chatgrupp på Discord vars medlemmar hade ett särskilt intresse för krigsspel och vapen. Många i gruppen var bara tonårspojkar. Teixeira hade en form av ledarroll och påstod att han hade tagit med sig materialet från en säkerhetsklassad anläggning i en militärbas där han periodvis arbetade.

Skadan är svårbedömd

Flera frågor hänger dock fortfarande kvar i luften, däribland hur det kan komma sig att en så ung person med låg militär grad kan ha fått tillgång till dokument endast avsedda för personer i ledande ställning.

De läckta dokumenten har avslöjat känsliga militära uppgifter rörande USA, men också rörande Storbritannien, Sydkorea och andra länder, vilket har visat att USA spionerar både på vänner och fiender. En stor del av dokumenten berör Ukrainakriget och har bland annat angett de ukrainska militära förlusterna, liksom var Kiev lider brist på militära resurser.

Överstelöjtnant Johan Huovinen är militär lärare vid Försvarshögskolan. Han tycker det än så länge är svårt att bedöma vilken skada läckan kan ha orsakat, beträffande Ukraina.

– Men i och med att Ryssland nu mer och mer blir isolerad från väst så kan ju den här informationen, om den är korrekt, ge Ryssland en bättre insikt om den ukrainska förmågan. Så det är förstås negativt, säger han till Dagens ETC.

USA har ögon överallt

Samtidigt har läckan visat att den ryska säkerhetsapparaten är oerhört infiltrerad av USA, som lyckas leta sig in nästan överallt för att inhämta information. Vilket också framgick när visselblåsaren Edward Snowden läckte amerikanskt underrättelsematerial 2013, menar Johan Huovinen.

– Det var det som var det stora genomslaget med Snowden också. Han visade för hela världen och framförallt för Ryssland vilken otrolig förmåga USA har att inhämta och bearbeta information.

En av de för Europas räkning kanske mest intressanta detaljerna i 2023 års läcka, är uppgifterna i ett amerikanskt dokument daterat den 23 mars, om att ”västerländska specialstyrkor” är aktiva i Ukraina för att understötta Kiev. Storbritannien ska ha 50 personer från sina specialstyrkor på plats, Lettland har 17, Frankrike 15, USA 14 och Nederländerna har en person. Det har gått rykten om att det ska finnas sådana styrkor på marken ända sedan Rysslands invasion i februari förra året, vilket ledde till att ett flertal stater snabbt började skicka vapen till Ukraina. Likaså Sverige.

Sannolika uppgifter

Johan Huovinen tjänstgjorde själv i Ukraina mellan 2014 och 2017 som militär rådgivare åt EU. Redan då fanns det uppgifter om att USA hade varit på plats och utbildat ukrainska specialförband, och han nämner ämnet i en rapport som publiceras i nästa vecka av Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

– Det har utgått stöd från ett antal länder till Ukraina ända sedan 2014–2015. Så uppgifterna om att det skulle förekomma utländska specialförband i Ukraina, det kan man nog ta för givet att det är sant.

Länderna som listats har inte velat känna till uppgifterna. Storbritanniens enda kommentar hittills är att siffrorna är ”väldigt felaktiga”. Frankrike har förnekat allt och Lettland säger sig endast ha enstaka individer kopplade till sin ambassad på plats. USA menar att man endast har vanlig militär personal i Ukraina som ansvarar för överlämningen av vapen.

– Det är inte alls otroligt att länderna som anges är där på en utbildningsinsats till exempel, och kanske stödjer ukrainska specialförband i planläggning och annat, säger Johan Huovinen.

– Däremot är min spontana reaktion att 50 personer från Storbritannien låter väldigt mycket. Jag funderar också på om det skulle stå Estland istället för Lettland. Redan 2015 framkom det att Estland hade ungefär 20 personer från sina specialförband i Ukraina, främst för utbildning. Estland har också skänkt väldigt mycket utrustning.

Finns svenska specialförband?

Uppgifterna från USA ger också upphov till den intressanta frågan, om även Sverige skulle kunna ha hemligt manskap i Ukraina? Det är inte något Johan Huovinen kan kommentera som aktiv officer.

– Sverige deltar ju i annat utbildningsstöd. Vi har skänkt materiel och utrustning som ukrainska soldater ska utbilda sig på, vi deltar också i utbildningsinsatsen Operation Interflex i Storbritannien. Men jag känner inte till något om svenska specialförband.

En annan sak de läckta amerikanska dokumenten berättat är att Ryssland var ytterst nära att skjuta ner ett bemannat brittiskt spaningsplan över Svarta havet i september förra året. En kommunikationsmiss skapade misstänksamhet och det enda som stoppade en attack var att den ryska ammunitionen krånglade.

För farligt att delta i strid

Med västerländska soldater på plats i Ukraina ökar i teorin också risken för fler sådana direkta militära sammandrabbningar mellan väst och Moskva. Men Johan Huovinen ser inte att det finns anledning att vara allt för orolig.

– Sådana där incidenter förekommer ju emellanåt. Nu i veckan var även ett tyskt signalspaningsflygplan ute över Östersjön och uppvaktades av ryssarna. Men det är osannolikt att de här specialförbanden deltar i strid. Det skulle vara för farligt och det skulle bli en sådan propagandaförlust, det finns ju inget intresse från USA eller EU eller Nato att på något sätt bli direkt indragen i konflikten.