Den första punkten rör landanvändning, hur jordbruksmark ska fördelas och beskattas, hur äganderätten ska stärkas för landsbygdsbefolkningen, hur ekologiskt känsliga områden ska skyddas och hur livsmedelssäkerheten ska garanteras.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Punkt nummer två handlar om stärkt demokrati i form av garantier för oppositionspartier att verka, inklusive en politisk gren av Farc. Det sistnämnda är fortfarande kontroversiellt och troligtvis en av anledningarna till att folkomröstningen om fredsavtalet slutade i ett nej.

Lagliga odlingar

Punkt nummer tre är ett försök att ta itu med landets narkotikaproduktion, där Colombia tronar som världens största producent av kokain. Bland annat strävar avtalet efter att omvandla kokaodlingar till lagliga odlingar.

En fjärde punkt handlar om hur offren för konflikten ska behandlas, identifieras och kompenseras. Just synen på offer och på straff för gärningsmän på alla nivåer är den mest problematiska delen av fredsavtalet.

Förutom framgången med ett undertecknat fredsavtal efter drygt 50 års stridigheter innehöll de officiella fredsförhandlingarna i Havanna, Kuba, en högre andel kvinnor som delegater än vad brukligt är i dylika sammanhang. Redan 2014 bestämdes att genusperspektivet och kvinnors rättigheter skulle vara en del av varje samtal under överläggningarna.