Nästa år invigs vad lokala miljöorganisationer har kallat för världens farligaste kärnkraftverk; Taishan 1 och 2. Bara 13 mil västerut från reaktorplatsen ligger Hongkong, med dess mångmiljonbefolkning. Enorma summor är inblandade i det kritiserade projektet, som presenterades redan för ett decennium sedan. En order på 75 miljarder kronor – världens internationellt största – roddes då hem av den fransk-tyska reaktortillverkaren Areva. Samma företag som fem år senare fick världens blickar att riktas mot kärnkraftverket Flamanville i Frankrike, där fusk med kvalitetskontrollen och brister i stålkomponenter nu uppdagades. En skandal som kärnkraftkritikerna i Hongkong kunde lägga till i sina argument. Opinionen i Kina kom även att få några extra år på sig att föra fram sin oro. Enligt den ursprungliga planen skulle Taishans första reaktor ha stått färdig 2013 och den andra 2015, samma år som bristerna i Flamanville avslöjades.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
38 kärnkraftverk och 19 ska byggas
Sedan dess har exempelvis Professional Commons krävt att statliga China General Nuclear Power Group ska offentliggöra sina säkerhetsrapporter och Greenpeace Hongkong har uppmärksammat frågan vid flera tillfällen.
”Vad är det som China General Nuclear Power Group inte berättar för oss”, skrev Frances Yeung, talesperson vid Greenpeace Hongkong, i ett inlägg.
Sedan lyfte hon fram det andra exemplet som opinionen mot kärnkraft i Kina så ofta pekar på:
”Kärnkraftkatastrofen i Fukoshima var en smärtsam läxa för mänskligheten och borde tjäna som ett varnande exempel. Vi har vårt egna kärnkraftshot på vår tröskel – ett kärnkraftverk som byggts med medvetet felaktiga och osäkra delar.”
Taishan är bara en del av Kinas kärnkraftsatsning. Enligt Internationella atomenergibyrån, IAEA, har Kina i dag 38 kärnkraftverk och 19 till är under uppbyggnad. Fem av dessa väntas tas i bruk redan i år. Så sent som 2008 hade Kina bara elva reaktorer.
ingen förutsåg Fukoshima eller Tjernobyl
Samtidigt har farhågor ur säkerhetssynpunkt väckts. Tidigare i år rapporterade Yle Nyheter bland annat att de kinesiska kärnkraftbolagen inte är skyldiga att informera allmänheten om det uppstår problem i reaktorerna. Dessutom kan en olycka ha mörkats. Tomas Kåberger, professor vid Chalmers tekniska högskola och gästprofessor vid Zhejiang-universitetet i Kina, berättar för ETC att ett av landets kärnkraftverk inte har levererat någon elektricitet på flera år.
– Det har spekulerats i att den kan ha drabbats av en olycka väldigt tidigt, men det är svårt att veta, säger han.
Ett annat kärnkraftverk som uppmärksammats är Ling Ao, där tre incidenter av den enligt myndigheterna lägsta kategorin inträffade under 2016. Exempelvis fungerade inte en larmfunktionen när den återställdes efter en tidigare inaktivering, rapporterar South China Morning Post.
China National Nuclear Corporation menar däremot att säkerheten är bra, enligt det statliga bolaget har ingen olycka över nivå två inträffat i landets kärnkraftshistoria. Expansionen i Kina pausades även tillfälligt i samband med Fukoshima och året därpå ska myndigheten även ha tagit fram en ny säkerhetsplan.
Men Tomas Kåberg poängterar att ingen förutsåg Fukoshima eller Tjernobyl heller. Han menar att det inte är en slump att världens största kärnkraftsatsningar sker i en diktatur.
– Det är svårt att få folk att acceptera att man gör så farliga investeringar som är så dyra. Men även i Kina så har det varit lokala yttringar som stoppat kärnkraftrelaterade projekt.
Proteströrelsen i Taishan sker nämligen mot bakgrunden att kärnkraftskritiker lyckats i en annan del av landet. År 2013 stoppade demonstranter ett kärnkraftbygge i Jiangmen.
Kärnkraft som lösning på klimatfrågan
Tomas Kåberg berättar att Kommunistpartiet brukar tillåta protester om lokala miljöproblem i Kina. Enligt honom finns det en tydlig opinion i landet.
– Många är kärnkraft-kritiska, men sedan finns det förstås dem som ser kärnkraften som en lösning på klimatfrågan och fossilberoendet.
Tomas Kåberg menar att Kinas expansion måste sättas i rätt kontext. Till 2020 har Kina som mål att börja bygga totalt 30 gigawatt. Vilket enligt honom, per invånare, kan likställas med Rya kraftvärmeverk i Göteborg. Och kärnkraften står också bara för en bråkdel, 3,5 procent, av Kinas kapacitet – vilket inte ens är hälften av det internationella genomsnittet. I det ännu fossilberoende landet är istället de förnyelsebara energierna är på snabbast framväxt. Tomas Kåberg berättar att Kina bara kom lite över halvvägs till kärnkraftskapacitetsmålet 2015, medan det motsatta hände med solenergin.
– Det beror på att i Kina, liksom i resten av världen, har reaktorprojekten blivit dyrare och har tagit längre tid att bygga än vad man har tänkt sig, säger han.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
