Bilder på ryska utbrända stridsvagnar, eller som bogseras bort av traktorer, gav i början av Rysslands invasion av Ukraina inte bilden av stridsvagnarna som det största hotet. Men när nu Tyskland och USA skickar stridsvagnar och ett flertal länder förbereder samma sak, framförs det som avgörande för kriget.
Anledningen är, enligt Rein Pella, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan, den annonserade ryska våroffensiven.
– Ryssarna mobiliserade 300 000 man i september. Hälften av dem skickade man till fronten som rent kött och de är förbrukade eller snart förbrukade. Men 100 000-150 000 sparade man eller skickade till utbildning framför allt i Belarus. När det torkar upp efter tjällossningen, då kommer den stora ryska våroffensiven. Det är för att möta den man behöver stridsvagnarna, säger han.
Ställs mot moderna T90M
Huvudparten av Ukrainas stridsvagnar tillverkades på 1960-talet. I mötet med en rysk modern T90M skulle det, enligt Rein Pella, enbart vara tur om utfallet skulle bli något annat än omedelbar förlust. Med en tysk Leopard 2A6 eller en amerikansk M1A1 Abrams är förutsättningarna väsensskilda, menar han.
– Du har bättre sensorer, värmesikten, datoriserad eldledning och pansar. Anfaller Ryssland med en pluton (tre stycken) T90M behövs det kanske tolv stridsvagnar för att möta. Men det räcker med en pluton Abrams eller Leopard.
Löften om 321 stridsvagnar
Frågan är hur många Ukraina kommer att få och hur många moderna stridsvagnar Ryssland har kvar. När det gäller T90-vagnar är det ”inte många”, enligt Rein Pella, som uppskattar det totala operativa ryska innehavet till runt 400 stycken, varav merparten äldre. USA, Tyskland, Polen och Storbritannien har tillsammans lovat sända 123 stycken. Men fler länder, däribland Finland och Spanien, har tidigare uppgett att de vill bidra. Till franska medier har ukrainska ambassaden uppgett att de fått ett löfte om totalt 321 stridsvagnar.
”Hela kompanier körde fast”
Sverige har hittills varken lovat eller nekat, men enligt försvarsminister Pål Jonson (M) är leverans ”inte uteslutet”. Rein Pella tror att det kommer att bli verklighet.
– Det är en sak för försvarsmakten och regeringen att fastställa. Som privatperson skulle jag vara förvånad om Sverige inte skickat ett kompani (14 stycken) leoparder (Stridsvagn 122) inom en till två månader, säger han.
Men det är en kamp mot klockan. De amerikanska vagnarna förväntas vara på plats i slutet av mars eller i början av april. Den ryska våroffensiven förväntas kunna inledas redan i slutet av februari. Med beskeden om stridsvagnsleveranser ökar givetvis Rysslands intresse av att inleda så fort det bara går.
– Samtidigt beror allt på tjällossningen som måste torka upp. Det gick inte bra sist. Ryssland tappade hela kompanier som körde fast. Antingen väntar du eller anfaller när marken är frusen. Det finns oro för ett anfall norrifrån redan inom två veckor, säger han.
Hur bedömer du risken för rysk aggression mot de länder som skulle sända stridsvagnar?
– Ryssland har inte så mycket militär styrka att skrämma med. De kan eskalera genom att uppträda hotfullt. Men när det gäller stridshandlingar som att ta Gotland, så har de inte den militära förmågan. Marksäkerhetsmässigt har risken för ett anfall mot Sverige inte varit så här låg på många år.
