Analys/Joakim Medin

Inga bevis krävs i Turkiets politiskt styrda rättsväsende

Publicerad 19 februari, 2020

Recep Tayyip Erdogan. Bild: Bild: TT/AP

Dagens ETC

I dag faller domen mot de elva människorättsförsvarare som greps i Turkiet 2017 och som anklagas för medlemskap i tre olika terrororganisationer på samma gång. Bland de anklagade finns den svenske IT-konsulten Ali Gharavi. Det saknas bevis. Men det hindrar inte Turkiets politiskt styrda rättsväsende.

Joakim Medin

Text och bild

En junidag 2018 besökte jag Justitiepalatset i Istanbul, en sandfärgad koloss som påstås vara den största domstolsbyggnaden i Europa. Här skipades inte någon rättvisa. Nästan dagligen sedan det misslyckade kuppförsöket mot president Recep Tayyip Erdogan i juli 2016 hade rättegångar ägt rum där de åtalade fick höra de mest absurda anklagelser om kopplingar till terrororganisationer.

Den där junidagen var det hedersordföranden i Amnesty Turkiet, Taner Kılıç, som stod åtalad. Han hade arresterats i juni 2017 och anklagades för att ha använt samma krypterade kommunikationsapp som även personer från Gülenrörelsen, som anklagats för att ligga bakom kuppförsöket, hade använt sig av. Därmed var det solklart att även Taner Kılıç ingick i komplotten.