Idag börjar den historiska rättegång som väntas pågå i minst nio månader. Det är den största brottmålsprocessen i Frankrikes historia med 20 åtalade, fler än 3 00 advokater och runt 1 800 målsägande. Bland målsäganden finns överlevare, anhöriga, polis och räddningspersonal samt politiker som den förre presidenten François Hollande.
”Fly in i tystnaden”
Rättegången gäller flera koordinerade attacker den 13 november 2015, bland annat sprängningar med bombbälte vid stadion Stade de France där president Hollande befann sig, skottlossningar vid barer med uteseveringar samt en utdragen skottlossning inne i konserthallen Bataclan. Över 130 personer dödades, varav 89 inne på Bataclan.
Många drabbade hoppas att de anklagade nu ska svara på frågor.
– Processen får utvisa om terroristerna kommer att tala. Den bör utföras på så sätt att de också får utrymme att uttrycka sig för det är vad målsägande vill, att de skyldiga ska höras. De kommer säkert att fly in i tystnaden som de ynkryggar de är men de kommer att ha sina offers och de anhörigas blickar på sig, sade François Hollande i en intervju med tv-kanalen RTL Info.
Filmas för arkivering
Eftersom att Hollande var på Stade de France den kvällen är han själv ett vittne och offer – men han var också president, Frankrikes statschef med det yttersta ansvaret för medborgarnas säkerhet. Både lovvord och stark kritik har riktats mot honom om vad som skedde både före och efter attentaten.
En helt ny domstolsbyggnad har byggts för ändamålet, utformad som en ”rogivande bunker”, enligt det franska justitiedepartementet. Den är utrustad med 550 sittplatser, tio kameror och flera stora skärmar. I ett tiotal omgivande salar finns plats för journalister och målsägande att följa rättegången direkt. Rättegången filmas för att arkiveras, något som annars ej är tillåtet i franska rättssalar. Attentaten räknas som en nationell, historisk angelägenhet.
Hösten 2020 hölls en liknande rättegången om terrordåden mot satirtidningen Charlie Hebdo och den judiska matbutiken Hyper Casher i januari 2015, också den filmades för arkiven. I samband med den utfördes flera islamistiska terrorattacker i Frankrike. En knivman gick till attack mot vad han trodde fortfarande var Charlie Hebdos redaktion, geografi- och historieläraren Samuel Paty halshöggs och tre besökare i en kyrka i Lyon dödades.
I samma veva annonserade president Emmanuel Macron den så kallade lagen mot separatism – särskilt riktad mot islam i Frankrike. De många dåden som placerade islamism högt upp på agendan fick inrikesminister Gérald Darmanin och den högerextrema ledaren Marine Le Pen att delta i en debattduell mot varandra där Darmanin kallade Le Pen ”mjukis” – utan att det ens var valtider.
Den här gången är rättegången långt mer omfattande och den kommer dessutom att pågå genom hela den stundande presidentvalskampanjen och bägge valomgångarna våren 2022.
”Billiga poänger”
Många drar förenklade slutsatser ur händelserna och använder gärna terrordåden i sitt politiska intresse. Väljarna vill veta hur de styrande ska skydda dem från att något liknande händer igen. Vad som sker under rättegången påverkar historieskrivningen.
– Den här rättegången är viktig för oss överlevare, inte bara ur ett rättviseperspektiv utan kanske framförallt ur ett historiskt perspektiv. Attentaten var av sådan magnitud att det ofrånkomligen lockar till sig många som vill förvränga historien: konspirationsteoretiker och politiker som vill göra billiga poänger på oss offers bekostnad, säger Arthur Dénouveaux till Dagens ETC.
Han befann sig själv i konsertsalen Bataclan men lyckades fly ut på gatan efter tio minuters terror.
– Tio minuter som förändrar ett helt liv. Jag klev över skadade och döda. Reptilhjärnan satte in. Lyckligtvis var jag där ensam, hade jag haft någon med mig hade jag förmodligen dödats eller levt med skammen att ha lämnat någon där, säger Arthur Dénouveaux.
Idag är han ordförande för överlevarföreningen Life for Paris, målsägande i rättegången och stöd till många andra.
Malmöbo bland åtalade
Bara en attentatsman överlevde: fransk-marrockanen Salah Abdeslam. Hans kumpaner dog när de sprängde sig själva eller för av att polisen sköt dem. Bland de resterande 19 åtalade är 17 misstänkta för medhjälp till terrordåd och av dem är sex åtalade i sin frånvaro. Några antas ha dött i krigets Syrien. 14 åtalade kommer att vara på plats i rättssalen i en specialbyggd glasbur. Bland dem finns Salah Abdeslam och IS-svensken Osama Krayem. Den före detta Malmöbon står åtalad för medhjälp till terror och efter den här rättegången väntar en annan om delaktighet i bombdåden i Bryssel 2016.
Arthur Dénouveaux hoppas att rättegången ska bli ett slags bokslut så att överlevandeföreningen Life for Paris ska kunna upplösas.
– Det är min förhoppning. Alla offer och anhöriga som vill det ska få berätta sin version. Och de anklagade ska få berätta sin. Vi behöver inte tycka om eller förlåta dem men kan i alla fall konstatera att de inte är några monster med åtta huvuden.
Alla vill inte vittna men alla är fria att ångra sig. Mer än 800 personer som avstått kan ändra sig fram till rättegångens sista dag, vilket kan leda till att rättegången blir kortare eller mer utdragen än planerat.
Höjt terrorhot
Med tusentals människor inblandade i en så känslomässigt laddad historisk rättegång, mitt under brinnande presidentvalskampanj uppskattar myndigheterna attentatsrisken som rejält höjd. De har förberett säkerheten länge.
– Vi har jobbat rigoröst i många månader för att allt ska fortlöpa harmoniskt, sa generaldirektören för nationell säkerhet, Licolas Lerner, till tidningen 20 minuter.
Rättegången inleds med att höra vittnen i sex–sju veckor varpå de anklagande hörs från och med november enligt plan.
– Varje dag i rätten är en stor dag, säger Arthur Dénouveaux.
