Med Measure 110 får den som ertappas i Oregon med en mindre mängd droger maximalt 100 dollar (ungefär 850 kronor) i böter, i stället för att som tidigare gripas. Boten avskrivs om personen går med på ett gratis besök hos någon av de nya beroendemottagningar som ska öppna i delstaten. Dessa är tänkta att finansieras med pengar som Oregon sparar på minskat polisarbete genom avkriminaliseringen, samt med skatteintäkter från cannabis, som sedan tidigare är lagligt i delstaten.
– Det här betyder att drogberoende inte längre ses som ett moraliskt misslyckande och ett fall för rättssystemet, utan som en folkhälsofråga, säger Janie Gullickson, chef på beroendevårdsorganisationen Mental Health and Addiction Association of Oregon och en av de som kampanjade för Measure 110.
Hon missbrukade metamfetamin i 22 år och blev gripen dussintalet gånger av polisen.
– Jag åkte in och ut ur fängelse och akutmottagningar, men fick inte någon hjälp att sluta. Hade jag fått det i ett tidigt stadium av mitt beroende skulle jag förmodligen ha sluppit alla de här plågsamma åren, att ha blivit av med vårdnaden av mina barn och att ha hamnat i brottsregistret, säger Janie Gullickson.
Fyra miljoner från Zuckerberg
Förespråkarna för avkriminalisering menar att hårda tag mot droger bara leder till problem: Hundratusentals gripanden av droganvändare varje år som tär på polisens resurser och inte har någon effekt mot missbruk. Istället vill de rikta resurserna mot behandling och skademinimerande åtgärder, som läkemedel mot beroende. Bland förespråkarna finns Facebook-vd:n Mark Zuckerberg, som skänkte motsvarande drygt fyra miljoner kronor till kampanjen för Measure 110 i Oregon inför valet.
Motståndarsidan menar att avkriminalisering kan leda till mer droganvändande och beroende eftersom en avskräckande faktor försvinner. I Oregon hörs också kritik om att det inte finns tillräckligt många behandlingsplatser för att idén ska fungera i praktiken.
– Många har ögonen på Oregon för att se hur den här förändringen faller ut, säger Danielle Ompad, docent i epidemiologi som leder Center for Drug Use and HIV vid New York University.
– Om avkriminalisering fungerar bra i Oregon kan andra delstater vara intresserade av att följa efter.
Portugal, som avkriminaliserade droger redan 2001, har fungerat som en förebild för Oregon.
– I Portugal minskade hiv och överdoser efter avkriminaliseringen. Dessutom minskar den psykiska, sociala och ekonomiska skadan av att sätta folk i fängelse, menar Danielle Ompad.
Men hon ser också potentiella risker med avkriminalisering.
– Om det tillämpas på fel sätt kan de eventuella positiva effekterna undermineras. Jag tror att vi kan få se fler människor som provar droger, men inte nödvändigtvis en ökning av problematiskt droganvändande, säger Danielle Ompad.
Kopplas till Black lives matter
Oregon var inte den enda delstaten som mjukade upp sina narkotikalagar på valdagen den 3 november. Washington DC sa ja till att avkriminalisera psykedeliska svampar. I Arizona, Montana, New Jersey och South Dakota röstade väljarna för laglig marijuana för nöjesbruk. De följer en trend i USA – antalet delstater där det fortfarande är illegalt med cannabis blir allt färre. Det är nu helt lagligt med rekreationsbruk i 15 delstater och med medicinskt bruk i 35. Det är en skarp sväng från det så kallade ”kriget mot drogerna” som startades av president Richard Nixon 1971 och fortsatte under de kommande decennierna, med hårda tag i form av fler brottsrubriceringar och längre straff för narkotikabrott.
Många, framför allt svarta amerikaner, har fått hårda straff för små innehav av droger, vilket starkt har bidragit till att USA är det land med flest fångar i världen.
Narkotikabrott som främst begås av svarta, som innehav av drogen crack, har bestraffats mycket hårdare än innehav av kokain, som i högre grad har använts av vita.
De senaste årens Black Lives Matter-rörelse mot rasism och polisvåld, och att strålkastarljuset i USA riktats mot systematisk rasism, är en anledning till förändringen i narkotikapolitiken, enligt Danielle Ompad.
– Narkotikapolitiken har haft oproportionerligt negativ inverkan på svarta och bruna amerikaner, trots små skillnader när det gäller droganvändande mellan olika grupper. Många narkotikalagar har bidragit till orättvisa fängelsestraff och till att svarta män satts i fängelse i stor skala, säger hon.
En annan tänkbar anledning till svängningen är USA:s opioidepidemi, där cirka 130 människor om dagen dör i överdoser av smärtstillande läkemedel och heroin. En epidemi som slagit mycket hårt mot vita amerikaner, och som är ett stort problem i Oregon.
– Många i medelklassen har drabbats av opioidkrisen, eller känner någon som drabbats, säger Janie Gullickson.
– De har sett att kriget mot drogerna inte har haft någon positiv effekt och är beredda att prova en anan metod.
