Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
– Vi anlade odlingen häruppe våren 2013 och varje dag kommer ett tiotal av universitetets anställda upp för att ta hand om sina odlingslådor, säger Mathew Pryor, professor på University of Hongkongs avdelning för landskapsarkitektur.
Han har de senaste åren forskat kring Hongkongbornas takodlingar. För runtom i den urbana djungeln finns massor av höghustak som används för att odla bland annat grönsaker för husbehov. Ett 60-tal takodlingsprojekt, de allra flesta startade oberoende av varandra, har Mathew Pryor hittat hittills. Och det finns säkert många fler.
– Fenomenet tog rejäl fart i Hongkong runt 2011, 2012 och det växer fortfarande, säger han.
Många kinesiska matskandaler
Att Hongkongborna blivit så intresserade av att odla sin egen mat hänger delvis ihop med senare års många kinesiska matskandaler, menar Mathew Pryor. Hongkong har bara runt 400 hektar åkermark som används till matproduktion och nästan all mat importeras därför, främst från Fastlandskina. Där har det på senare år avslöjats hur matproducenter fuskat i stor skala. Melanin i mjölk, grönsaker med olagliga bekämpningsmedel som DDT och ris förorenat av tungmetaller är bara tre av hundratals exempel.
– De stadsodlare jag intervjuat pratar ofta om oro för att maten de äter inte är säker. De vill ha kontroll över det som går in i deras kroppar.
Ett par mil österut från universitetsområdet, på ön Lantau, ligger Hongkongs flygplats och Cathay City, flygbolaget Cathay Pacifics enorma huvudkontor. På dess tak finns också en odling och denna lördag har en grupp anställda samlats häruppe för att delta i en odlingsworkshop. Det går ett förvånat sus genom publiken när lantbrukaren Yu-wing Wong, som håller i aktiviteterna, visar upp en liten jordgubbsplanta.
– Det är ganska vanligt på våra odlingsworkshops att deltagarna inte har en aning om från vilka sorts plantor maten de äter kommer, säger Andrew Tsui, en av initiativtagarna till företaget Rooftop Republic, som specialiserat sig på att starta takodlingar och ordna odlingsskolor i Hongkong.
”Härligt att sticka ner fingrarna i jord”
Efter Yu-wing Wongs förevisning av hur jordgubbsplantor ser ut och hur det går till att plantera är det dags för flygbolagets anställda att sätta igång att jobba. En ny odlingssäsong ska starta och lådorna fyllas med innehåll.
– Det är så härligt att sticka ner fingrarna i jorden, det är något du så sällan får göra mitt i en stad som Hongkong, säger en kvinna.
– Ibland känner jag en längtan efter att komma närmare naturen och då är det fint att jag faktiskt kan göra det genom att bara gå upp på taket av min arbetsplats, säger en annan.
Michelle Hong, som också var med och startade Rooftop Republic, berättar att de har varit med och skapat en lång rad takodlingar runtom i Hongkong, ofta för anställda på olika företag men också för skolor, restauranger, fastighetsägare och grupper av privatpersoner. Bland annat har de dragit igång en odling på toppen av det 38 våningar höga Bank of America Tower i Hongkongs finansdistrikt.
– Jag flyttade till Hongkong för nio år sedan och kände att jag förlorade kontakten med naturen. Så jag började odla, först som en hobby och sedan blev stadsodling mitt jobb, berättar hon medan dånet från flygplanens jetmotorer nästan får rösten att drunkna uppe på taket.
Knappt något utrymme kvar på marken
I New Territories, de nordliga och mindre bebyggda delarna av Hongkong, finns det möjligheter för stadsbor att få en odlingslott. Men det kan ta ett par timmar att ta sig dit.
– I de delar av Hongkong där de flesta bor finns det knappt något utrymme kvar på marken. Men om du tittar uppåt så finns det massor av underanvända höghustak, många kanske bara används för en rökruta eller liknande. Där finns massor av potential att odla och dessutom rikligt med solljus, säger Michelle Hong.
Men det är odling på hobbybasis som det handlar om. Någon kommersiell potential finns knappast.
– Att hyra ett höghustak och börja producera mat för att sälja hade nog inte varit så enkelt. Men odlingarna kan hjälpa till att få stadsbor att knyta band med den mat de äter och till naturen.
”Takodlingarna innebära en möjlighet”
Mathew Pryor har i sitt forskningsprojekt om takodlingarna kommit fram till att det inte är frukten och grönsakerna i sig som är den egentliga vinningen. Skördarna ger ett närmast obefintligt tillskott till Hongkongs matproduktion.
– Den primära produkten är lycka. Du kan se människor som fått en skörd av tre tomater efter tre månader. De postar bilder på Facebook och är så lyckliga.
Något som Mathew Pryor tror ofta hämmar Hongkongbornas välbefinnande är de mycket begränsade möjligheterna att sätta sin personliga prägel på miljön runt sig.
– Jag kan inte måla mitt hus, jag kan inte dekorera min trädgård för jag har ingen. Det finns knappt något jag kan göra i min externa miljö för att uttrycka mig.
Här kan takodlingarna innebära en möjlighet, menar han.
– Utrymmet varje person odlar på är litet, men det är något som du kan ha kontroll över, något som du förvaltar. När jag har intervjuat människor som är involverade i takodlingarna så har jag märkt att den aspekten är något som är väldigt viktigt för dem.
Inom urbansociologin (alltså forskningen om människors liv i städer) talar man om ”den tredje platsen”. Uttrycket myntades av den amerikanske sociologen Ray Oldenburg i slutet på 1980-talet och syftar på platser där människor vistas och som varken är hem eller arbetsplats.
– Ett välmående lokalsamhälle behöver tre platser, men i en stad som Hongkong är det väldigt svårt. Den tredje platsen tenderar att bli Starbucks eller gatan. Men de här odlingarna verkar ge lokalsamhällena en chans att samlas.
Har kommit att betyda oerhört mycket
De typiska stadsodlarna i Hongkong är, förutom en grupp mer idealistiskt drivna yngre personer, mellan 55 och 75 år gamla, säger Mathew Pryor. För en del pensionärer har odlingarna kommit att betyda oerhört mycket. Just för pensionärer, som inte sällan har mycket låga inkomster och som är en snabbt växande grupp i Hongkong, finns det få platser utanför de ofta trångbodda hemmen att spendera tid.
– En av mina studenter gjorde en undersökning i ett område i New Kowloon här i Hongkong och kom fram till att de äldre tillbringade i genomsnitt fyra timmar om dagen med att bara stå på gatan eftersom de inte har någonstans att ta vägen. De kanske står och tittar vid marknaden, eller står och tittar utanför restaurangerna. De har inte råd att gå in.
– Om vi kunde ta en del av den tiden och förlägga den uppe på taken i stället så hade deras liv nog kunnat bli lite bättre.
50 000 människor är engagerade
Mathew Pryor har försökt över-tyga myndigheterna i Hongkong om att avsätta pengar för att starta fler takodlingar, men hittills har det gått trögt. Trots att potentialen är enorm. För en tid sedan gjorde han en beräkning av hur mycket odlingsbar yta det potentiellt sett finns på Hongkongs höghustak. Han kom fram till att det handlar om nästan 600 hektar. Det kan jämföras med de 400 hektar åkermark som det odlas på i hela Hongkong idag. Även om många kanske börjar intressera sig för stadsodling för att de är oroade över vad maten de äter innehåller så ser Mathew Pryor inte på de här 600 hektaren som ett ställe att i första hand producera mat.
– Men däremot har jag hittat mycket social potential. På den ytan skulle vi kunna få 50 000 människor att engagera sig i stadsodling och få ett rikare liv.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
