På plats i Frankrike.

2021-10-12 19:14
  • ” Vi är skyldiga att beskriva händelseloppet precist och rigoröst utan att tänka på att framstå i bättre dager”, ­säger Cazeneuve angående rättegången som hålls i november. Bilden är från ett annat tillfälle.  Bild: Angelos Tzortzinis/AP/TT
    ” Vi är skyldiga att beskriva händelseloppet precist och rigoröst utan att tänka på att framstå i bättre dager”, ­säger Cazeneuve angående rättegången som hålls i november. Bilden är från ett annat tillfälle.
Puffetikett
Dagens ETC

Franska vänstern i kris inför valet

Dagens ETC träffar Bernard Cazeneuve, Frankrikes inrikes- och premiär­minister 2014–2017 som blev François Hollandes sista år som ­president – en tid som skakades av terrordåd. Han vill inte prata om den krisande ­vänsterns framtid, men gärna om terrordåden på Bataclan i och med rättegången där han ska vittna. Många ser det som att även han och socialdemokraterna ställs inför rätta.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Bernard Cazeneuve kliver in i frukostmatsalen till det femstjärniga hotellet Majestic i Paris, ett stenkast från Triumfbågen. Iklädd en skräddarsydd, kritstrecksrandig kostym med en liten tvåspetsvikt bröst­näsduk hälsar han med ­utstuderad artighet. Det osar elit kring socialdemokraten som har lämnat politiken men försäkrar att han ”för alltid är en vänsterman”.

Frankrike går mot presidentval och vänstern ligger fortsatt lågt i opinionsmätningarna. Slår man ihop den breda vänstern: Cazeneuves socialdemokratiska Parti socialiste (PS), vänsterpartiet La France Insoumise (FI), franska kommunistpartiet (PCF) och de gröna (EELV) – så skrapar man som bäst ihop runt 30 procent av rösterna, enligt de senaste opinionsmätningarna. Skiljelinjerna partierna emellan är dock så stora att ett samarbete är långsökt. Troligast vore ett samarbete mellan PS och EELV, men relationen är skakig.

Om man räknar lika brett till höger, det vill säga slår ihop extremhögern och den ­traditionella högern med ­president Macrons liberala ­mitten–höger, så får de 70 ­procent av rösterna.

Här är skiljelinjerna också stora men det finns större tendenser till samarbete, särskilt vad gäller ­invandrings- och säkerhets­politik.

Katastrofsiffror för vänstern

Så här långt i valrörelsen är vänstern i princip uträknad. Den andra valomgången står mellan Emmanuel Macron och en höger- eller extremhöger­kandidat, enligt dagens opinion. Annat var det 2012 då François Hollande vann presidentvalet med 28,63 procent i den första och 51,64 procent av rösterna mot Nicolas Sarkozy i den andra valomgången. Men bara fem år senare avgick Hollande utan att ställa upp i presidentvalet och efterträdaren Benoît Hamon fick nöja sig med katastrofala 5,7 procent i första valomgången. Det är ungefär samma resultat som partiets nuvarande huvudkandidat, Paris borgmästare Anne Hidalgo, kvalar in på idag.

– Jag vill inte tala om vänsterns framtid. Det finns många som gör det i mitt ställe och det är inte nödvändigtvis till vänsterns fördel. Men jag är för alltid en vänsterman, det försäkrar jag, säger Bernard Cazeneuve som gjorde ett undantag och stöttade Anne Hidalgo formellt till att bli omvald som borgmästare 2020.

Ansvarig under terrordåden

Fokus på terrordåden i konsert­hallen Bataclan, på uteterrasser och vid fotbollsplanen Stade de France i november 2015 riskerar att ligga Parti Socialiste i fatet. I november ska såväl Bernard Cazeneuve som före detta president François Hollande vittna i den historiska rättegången. Fransk polis och underrättelsetjänst lyder direkt under inrikesministeriet där ministerstyre råder, så Cazeneuve var direkt ansvarig för landets säkerhet.

– Att vittna är en självklarhet och något vi är skyldiga offren. Det handlar inte om politik, säger Bernard Cazeneuve.

Bara en av de faktiska attentatsmännen finns bland de åtalade, de andra dog eller dödades samma natt. Många menar att även den dåvarande regeringen som ställs inför rätta – eller i alla fall till svars.

– Vi är skyldiga att beskriva händelseloppet precist och rigoröst utan att tänka på att framstå i bättre dager. Däremot blir jag illamående av ett resonemang att det skulle vara någon annan än terroristerna som skulle ha angripit republikens barn. Jag upplevde den där natten från första parkett, jag var på plats och träffade de evakuerade offren, det berörde mig starkt. Det är respektlöst mot dem, säger Bernard Cazeneuve.

130 dödade

Han har skrivit en bok om dagarna kring attentatsnatten som han nu marknadsför i media. Han får svara på tuffa frågor om misstagen som begicks. Det hade redan varit ett spektakulärt terrorattentat mot satirtidningen Charlie Hebdo i januari samma år, undantagstillstånd rådde och militär patrullerade Paris gator. Det fanns en patrull på åtta mannar inte långt ifrån Bataclan den kvällen – som inrikesministeriet enligt uppgift kallade in först efter att mördandet var över.

– Det har publicerats lögner om att de ville gå in i Bataclan 21.30 men stoppades. Attentatet inleddes först 21.40. Den brigaden är utbildad att assistera specialstyrkorna och inte att själva agera som sådana.

Men till slut var det en polisman som bröt protokollet som gick in och kunde stoppa en gärningsman?

– Ja och det var ett stort hjälte­mod och ett beslut som fattades på marken av någon som såg vad som skedde där och då, säger Bernard Cazeneuve.

Inte förrän flera timmar efter att den första polisen gått in och efter en utdragen gisslan­situation kunde specialstyrkorna döda den sista attentatsmannen. 89 människor förlorade livet därinne. 130 sammanlagt.

”En mer komplex tid”

Bernard Cazenueve anklagades för att inte tagit indicier om gärningsmännen på allvar, att ha tagit lång tid på sig att förstå att det var en koordinerad attack. På frågan om sitt eftermäle säger han samma mening högt och tydligt ett par gånger.

– Jag försökte göra det bästa utan att någonsin vara säker på att göra rätt, säger han.

Det är en mening han har upprepat sedan sin avgång och som oppositionen har använt emot honom.

– Att agera utan att veta vad man håller på med sammanfattar Hollandes och Cazeneuves gärning alldeles utmärkt, sade till exempel den nuvarande inrikesministern Gérald Darmanin från högerpartiet Les Républicains i Nationalförsamlingen.

– Att försöka göra sitt bästa utan att någonsin vara säker på att göra rätt betyder att man utför sitt uppdrag, steg för steg, utan att förblindas av sin egen övertygelse om att veta bäst. Det vore extremt pretentiöst inför de komplexiteter man ställs inför. Min tid som inrikesminister var betydligt mer komplex än vad den är för den sittande regeringen, säger Bernard Cazeneuve.

Bernard Cazeneuve

Född 2 juni 1963 i Senlis i Oises.

Medlem i socialdemokratiska Parti socialiste (PS).

Frankrikes inrikesminister 2014–2016.

Frankrikes premiärminister 2016–2017.

Franska väljares viktigaste valfrågor enligt Ifop

Sjukvård

Sjukvården är efter coronapandemin fortfarande franska väljares prioritet där 83 procent tycker att det är särskilt viktigt.

Terrorbekämpning

Hamnade tidigare långt efter utbildning och covid-19-­bekämpning men har under ­hösten seglat upp till en andraplats.

Brottsbekämpning

Hamnade tidigare efter utbildning men har under hösten seglat upp till en tredjeplats.

Arbetslöshet

Stark fjärdeplats, 63 procent tycker det är en fråga att prioritera.

Irreguljär invandring

Klättrar snabbt på prioriteringslistan.